Dagen b\u00f6rjade med m\u00f6ten i kyrkan, och broder M\u00e4kel\u00e4 sade n\u00e5got som jag tyckte var bra. Han sade att om Herren hade uppenbarat mera detaljer kring saker och ting s\u00e5som skapelsen och annat, s\u00e5 skulle n\u00e5gra av oss fokusera allt f\u00f6r mycket p\u00e5 det och d\u00e5 skulle de viktigare delarna av evangeliet f\u00e5 mindre uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n
Under sakramentsm\u00f6tet var det ett v\u00e4ldigt bra tal ocks\u00e5, han som talade sade att ”\u00e4ktenskapet \u00e4r inte till f\u00f6r att dela lika, utan f\u00f6r att g\u00e5 den andra milen.” Sedan tillade han ”det finns en som g\u00e5tt m\u00e5nga extra mil – Jesus Kristus. Min kamrat hade f\u00f6rresten tal idag ocks\u00e5, jag \u00f6versatte (alla tal \u00f6vers\u00e4tts ju h\u00e4r i Jakobstad, s\u00e5 eftersom han talade p\u00e5 finska \u00f6versatte jag till svenska). Jag k\u00e4nde mig s\u00e5 inspirerad och orden bara kom till mig. I b\u00f6rjan tittade jag ut \u00f6ver medlemmarna och gick runt med blicken som man g\u00f6r n\u00e4r man har tal, sedan kom en tanke att jag h\u00e5ller ju inte tal, jag \u00e4r ju bara h\u00e4r f\u00f6r r\u00f6sten… s\u00e5 d\u00e5 tittade jag p\u00e5 \u00c4ldste Phelps, eller ner i pappret, ist\u00e4llet. Det \u00e4r ju han som skall ha uppm\u00e4rksamheten n\u00e4r han h\u00e5ller tal, tyckte jag.<\/p>\n
Efter kyrkan \u00e5t vi med Klas och Heidi. Deras dotter Pamela var ocks\u00e5 hemma, med sin man, storebror till Visa Fristr\u00f6m som var mission\u00e4r d\u00e4r hemma, i Sverige, f\u00f6r ett tag sedan. Han var helikopterpilot, s\u00e5 vi talade lite om yrket, jag ber\u00e4ttade om mina funderingar att s\u00f6ka till pilotskolan etc.<\/p>\n
P\u00e5 kv\u00e4llen knackade vi d\u00f6rr i Skata igen… det \u00e4r ju som sagt ett lite besv\u00e4rligt omr\u00e5de av flera anledningar, d\u00e4rf\u00f6r har vi sparat det till sist, men vi b\u00f6rjar f\u00e5 slut p\u00e5 st\u00e4llen att knacka, vi har ju snart varit hos alla. Vi kom i alla fall in hos en finsktalande man som verkade lite annorlunda, drogp\u00e5verkad eller sjuk, inte alkohol. I slutet av diskussionen hade min kamrat en avslutningsb\u00f6n, och under b\u00f6nen gjorde han som de frikyrkliga ofta g\u00f6r, han satt och mumlade f\u00f6r sig sj\u00e4lv. M\u00e5nga kristna tror att det \u00e4r detta som \u00e4r att ”tala i tungor”, som d\u00e5 Jesu l\u00e4rjungar p\u00e5 pingstdagen fick f\u00f6rm\u00e5ga att predika evangeliet p\u00e5 spr\u00e5k de aldrig l\u00e4rt sig eftersom Jerusalem vid den h\u00f6gtiden var full av m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika l\u00e4nder.<\/p>\n
Hursomhelst s\u00e5 kunde jag under b\u00f6nen h\u00f6ra n\u00e5gra av orden han mumlade, om det var han som sade dem eller en ond ande som viskade till honom vet jag inte, men orden var ”st\u00e4ng den d\u00e4r boken, st\u00e4ng den d\u00e4r boken” som en skarp viskning. P\u00e5 svenska dessutom, som han f\u00f6r \u00f6vrigt inte talade. Det hela k\u00e4ndes v\u00e4ldigt olustigt, det var som en kall k\u00e4nsla i hela rummet och tanken slog mig att h\u00f6ja min h\u00f6gra hand, men det k\u00e4ndes opassande under b\u00f6nen. Han st\u00e4ngde dock aldrig sin Mormons bok. Efter b\u00f6nen gick vi d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Dagen b\u00f6rjade med m\u00f6ten i kyrkan, och broder M\u00e4kel\u00e4 sade n\u00e5got som jag tyckte var bra. Han sade att om Herren hade uppenbarat mera detaljer kring saker och ting s\u00e5som skapelsen och annat, s\u00e5 skulle n\u00e5gra av oss fokusera allt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa