V\u00e5rt gatum\u00f6te blev av! Vi hade den d\u00e4r stora skylten med Kristusbilden ocks\u00e5, som vi hade i Oulu f\u00f6r ett par veckor sedan. Vi var 4st d\u00e4r i skift, ibland alla \u00e5tta. Vi hade ett bord med broschyrer, och vi gick runt och kontaktade m\u00e4nniskor och ber\u00e4ttade vilka vi var och vad vi gjorde p\u00e5 gatan idag. Medan jag stod och pratade med tre unga tjejer bl\u00e5ste pl\u00f6tsligt hela skylten ner! Det \u00e4r ju en s\u00e5dan man pusslar ihop, och kanske att n\u00e5gon inte riktigt satt ihop den r\u00e4tt.<\/p>\n
Efter gatum\u00f6tet hade vi den kanske b\u00e4sta middagsbjudningen p\u00e5 min mission, hemma hos Moisio. Och det var fantastiska jordgubbar till efterr\u00e4tt. Efter det hade vi en bra diskusison ang. att vittna om Kristus, med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n Mosiah 18<\/a>:9:<\/p>\n Och det h\u00e4nde sig att han sade till dem: Se h\u00e4r \u00e4r Mormons vatten (ty s\u00e5 kallades de), och eftersom ni nu\u00a0\u00f6nskar\u00a0komma in i\u00a0Guds\u00a0f\u00e5lla och kallas hans folk och \u00e4r\u00a0villiga\u00a0att b\u00e4ra varandras b\u00f6rdor s\u00e5 att de kan bli l\u00e4tta,<\/p>\n ja, och \u00e4r villiga att s\u00f6rja med dem som s\u00f6rjer, ja, och tr\u00f6sta dem som st\u00e5r i behov av tr\u00f6st och st\u00e5 som\u00a0vittnen\u00a0om Gud alltid och i allting och \u00f6verallt d\u00e4r ni m\u00e5 befinna er, \u00e4nda intill d\u00f6den, s\u00e5 att ni kan \u00e5terl\u00f6sas av Gud och r\u00e4knas bland dem som h\u00f6r till den\u00a0f\u00f6rsta\u00a0uppst\u00e5ndelsen s\u00e5 att ni kan f\u00e5\u00a0evigt\u00a0liv<\/p><\/blockquote>\n \u00c4ldste Dredge sade b\u00e5de under diskussionen med Moisios, och under v\u00e5rt distriktsm\u00f6te, att det kraftfullaste vittnesb\u00f6rdet vi kan ge om Kristus \u00e4r d\u00e5 vi ber\u00e4ttar HUR vi vet, d\u00e5 vi delar med oss av en erfarenhet etc. och om vi \u00e4nnu inte har en erfarenhet, d\u00e5 beh\u00f6ver vi be om att f\u00e5 en, s\u00e5 att vi kan veta, och vittna.<\/p>\n P\u00e5 kv\u00e4llen var jag med \u00c4ldste Kirkmann i Larsmo. Vi skulle knacka d\u00f6rr d\u00e4r, vi fick inga undervisningar, men vi hade det bra, trivs med att umg\u00e5s. Samtidigt skulle jag ta min kamrats g\u00e4stbok1<\/a><\/sup>Det \u00e4r tradition bland mission\u00e4rerna h\u00e4r i Finland att ha en bok som folk f\u00e5r skriva n\u00e5gonting i innan mission\u00e4ren flyttar, s\u00e5 att man kan minnas alla och s\u00e5 att man f\u00e5r skriva varandra en h\u00e4lsning. Sj\u00e4lv har jag aldrig varit intresserad av det.<\/span> och skicka runt den till alla Byggm\u00e4stars s\u00e5 att de f\u00e5r skriva i den. Sedan t\u00e4nkte jag l\u00e4gga tillbaka boken d\u00e4r jag tog den utan att s\u00e4ga n\u00e5got, som en \u00f6verraskning. Det gick dock inte s\u00e5 bra f\u00f6r det var bara Klas och Heidi hemma, och de skulle fixa det s\u00e5 att folk skrev, och ge tillbaka den till honom imorgon. Det skulle ju dock inneb\u00e4ra att \u00f6verraskningen f\u00f6rsvann, han skulle ju sakna den och jag skulle beh\u00f6va ber\u00e4tta, men men…<\/p>\n Ja, \u00c4ldste Phelps skall allts\u00e5 flytta, och hit upp kommer n\u00e5gon mission\u00e4r fr\u00e5n Helsinki, s\u00e5 jag antar att jag \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att stanna ett bra tag till. I sitt telefonsamtal sade President Hoyt till mig att ”Vi vet aldrig i f\u00f6rv\u00e4g hur h\u00e5rt och hur mycket vi beh\u00f6ver arbeta innan Herren slutligen s\u00e4ger ’Ok, det \u00e4r nog, h\u00e4r \u00e4r v\u00e4lsignelsen'”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" V\u00e5rt gatum\u00f6te blev av! Vi hade den d\u00e4r stora skylten med Kristusbilden ocks\u00e5, som vi hade i Oulu f\u00f6r ett par veckor sedan. Vi var 4st d\u00e4r i skift, ibland alla \u00e5tta. Vi hade ett bord med broschyrer, och vi … Forts\u00e4tt l\u00e4sa