P\u00e5 morgonen hade vi en bra undervisning med Hope. Vi hade en medlem med oss som vanligt. Det k\u00e4nns som att hon b\u00f6rjar \u00f6verv\u00e4ga medlemskap i kyrkan, hennes man k\u00e4nner det nog f\u00f6r idag sade han till henne under v\u00e5rt bes\u00f6k ”We’re not gonna become Mormons, right?” (p\u00e5 svenska ungef\u00e4r ”vi ska v\u00e4l inte bli Mormoner eller?”). Intressant dock att han sade ”vi” och inte ”du”.<\/p>\n
Efter det hade vi en mindre effektiv f\u00f6rmiddag. Jag arbetade med \u00c4ldste Black, vi \u00e5kte till Kirkkonummi. \u00c5t lunch p\u00e5 McDonalds och knackade sedan d\u00f6rr. Det var inte s\u00e5 m\u00e5nga hemma. Vi st\u00f6tte p\u00e5 en av medlemmarna i f\u00f6rsamlingen, han \u00e4r inte i kyrkan s\u00e5 ofta s\u00e5 jag k\u00e4nner honom inte s\u00e5 v\u00e4l. Vi pratade en stund, han ber\u00e4ttade bl a att han flyger privat n\u00e4r han har tid och r\u00e5d.<\/p>\n
Senare p\u00e5 kv\u00e4llen fortsatte vi att knacka d\u00f6rr, och nu var det massor av folk hemma. Det var r\u00e4tt kallt utomhus, men det var v\u00e4rt det. F\u00f6rst st\u00f6tte vi p\u00e5 en ung kvinna med en hund i famnen, hon lyssnade l\u00e4nge p\u00e5 oss, hennes kille lyssnade ocks\u00e5 en stund. Efter det m\u00f6tte vi en kvinna som var ganska bitter \u00f6ver att hennes v\u00e4ninnas liv f\u00f6rst\u00f6rts d\u00e5 dennes man blivit medlem i kyrkan (mannens namn k\u00e4nde jag dock inte igen, ingen jag k\u00e4nner).<\/p>\n
Efter det m\u00f6tte vi en bedr\u00f6vad man vars hustru hade g\u00e5tt bort just idag. Han sade om v\u00e5rt budskap att ”saken ligger n\u00e4ra mig” men oaktat det ville han inte lyssna just nu. Kort d\u00e4refter s\u00e5g vi ett hus som n\u00e4stan var br\u00e4nt ned till grunden, sorgligt.<\/p>\n
P\u00e5 kv\u00e4llen hade de andra tv\u00e5 mission\u00e4rerna en argumentation om huruvida senior-mission\u00e4rer kan v\u00e4lja vilket land\u00a0de kallas till p\u00e5 mission. Jag f\u00f6rs\u00f6kte lugna ner dem med att sk\u00e4mtsamt citera fr\u00e5n vad Fr\u00e4lsaren s\u00e4ger till Nephiterna d\u00e5 han bes\u00f6ker dem efter sin uppst\u00e5ndelse, i\u00a03 Nephi 11:30<\/a>:<\/p>\n \u00a0Se, det \u00e4r inte min l\u00e4ra att hetsa m\u00e4nniskors hj\u00e4rtan till vrede mot varandra, utan det \u00e4r min l\u00e4ra att s\u00e5dant skall upph\u00f6ra.<\/p><\/blockquote>\n De lugnade sig dock inte utan argumenterade bara v\u00e4rre. S\u00e5 vi best\u00e4mde oss f\u00f6r att l\u00e4mna dem ifred. Jag gissar att energin i debatten inte var pga. saken i sig huruvida seniormission\u00e4rer har n\u00e5got att s\u00e4ga till om var de kallas p\u00e5 mission, utan jag antar att det \u00e4r uppbyggd irritation osv. som de tog utlopp f\u00f6r genom att br\u00e5ka om en struntsak.<\/p>\n Jag har sj\u00e4lv effektivt undvikit s\u00e5dana hela min mission. Jag har t\u00e4nkt mycket p\u00e5 skriftst\u00e4llet ovan, och jag vet att d\u00e5 den Helige Anden jagas bort under ett samtal handlar samtalet inte l\u00e4ngre om VAD som \u00e4r r\u00e4tt utan VEM som har r\u00e4tt. \u00c4r det ett legitimt sk\u00e4l att argumentera? F\u00f6r mig verkar det d\u00e5 bara handla om individernas stolthet, s\u00e5 en kamp utan vinnare med andra ord (m\u00f6jligtvis Satan \u00e4r vinnaren).<\/p>\n I MTC fick vi l\u00e4ra oss ett s\u00e4tt att hantera v\u00e5r relation som mission\u00e4rer. Det kallades f\u00f6r ”companionship inventory” (fritt \u00f6vers\u00e4tter jag det till ”kompanjonskaps-\u00f6versyn”). Ist\u00e4llet f\u00f6r att hacka eller gn\u00e4lla p\u00e5 varandra bygger det p\u00e5 att man sansat sitter ner och pratar igenom sina problem eller meningsskiljaktigheter. Regeln \u00e4r att man m\u00e5ste b\u00f6rja med att s\u00e4ga n\u00e5got positivt, sedan sakligt l\u00e4gga fram det man har ett problem med, och avsluta med n\u00e5got positivt. Alltid n\u00e4mna dubbelt s\u00e5 mycket positivt som negativt, och visa att man v\u00e4rdes\u00e4tter v\u00e4nskapen och individen. Separera problemet fr\u00e5n individen. Nu \u00e4r det inte en metod jag anv\u00e4nt mig av s\u00e5 ofta.<\/p>\n Kanske jag skulle tj\u00e4nat p\u00e5 att\u00a0prata mera med n\u00e5gon av mina tidigare kamrater\/kompanjoner vad som irriterade mig eller bekymrade mig, men det har aldrig g\u00e5tt till argumentation i alla fall. Ibland har man sv\u00e5rt att motivera sig till att g\u00f6ra det n\u00e4r man vet att man f\u00e5r en ny kamrat inom n\u00e5gra veckor\/m\u00e5nader. ”H\u00e4rda ut s\u00e5 \u00e4r det snart \u00f6ver” liksom. Fast det \u00e4r\u00a0ju en b\u00e4ttre \u00f6vning inf\u00f6r \u00e4ktenskap senare i livet om man l\u00e4r sig prata om\u00a0s\u00e5dana h\u00e4r saker tidigt i livet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 morgonen hade vi en bra undervisning med Hope. Vi hade en medlem med oss som vanligt. Det k\u00e4nns som att hon b\u00f6rjar \u00f6verv\u00e4ga medlemskap i kyrkan, hennes man k\u00e4nner det nog f\u00f6r idag sade han till henne under v\u00e5rt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa