Den h\u00e4r dagen var verkligen ”Hell and a half”. Dagen b\u00f6rjar med att vi \u00e5ker hem, studerar, g\u00f6r oss i ordning, och vid ca halv tio f\u00e5r jag ett telefonsamtal fr\u00e5n Ariana. Hon s\u00e4ger att hon f\u00e5tt en stor uppenbarelse, det r\u00f6r hela kyrkan, och hon beh\u00f6ver f\u00e5 prata med n\u00e5gon som har ”kontakter upp\u00e5t”. Great… det h\u00e4r b\u00e5dar inte gott. Jag ber\u00e4ttar f\u00f6r Missionspresidenten, som lovar att ringa henne ganska omg\u00e5ende.<\/p>\n
Det tar \u00f6ver en timma innan han ringer tillbaka, s\u00e5 vi best\u00e4mmer oss f\u00f6r att inte v\u00e4nta p\u00e5 besked utan g\u00e5r ut och b\u00f6rjar arbeta. P\u00e5 v\u00e4gen ut till bilen hade jag en \u00f6verv\u00e4ldigande k\u00e4nsla av att vi \u00e5ter var ”tomh\u00e4nta” och det bara var att kavla upp \u00e4rmarna och b\u00f6rja arbeta fr\u00e5n noll igen. Jag k\u00e4nde mig nedst\u00e4md, samtidigt som jag k\u00e4nde att jag hade st\u00f6d. Jag t\u00e4nkte p\u00e5 versen i L&F om att \u00e4nglar skall g\u00e5 vid v\u00e5r sida och st\u00f6tta oss…<\/p>\n
Vi t\u00e4nkte \u00e5ka f\u00f6rbi Hope, just som vi sv\u00e4ngde in p\u00e5 parkeringen i b\u00f6rjan av hennes gata ringde president Hoyt. Jag gl\u00f6mmer nog aldrig hur han inledde samtalet ”-Call the whole thing off! She can’t be baptized”.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttade lite av vad hon sagt, och det stod klart att hon har n\u00e5gra mentala problem som g\u00f6r att vi inte kommer att d\u00f6pa henne. Inte f\u00f6r att man inte f\u00e5r ”vara med” i kyrkan om man har mentala sjukdomar, men man beh\u00f6ver inte dopet n\u00e4r man inte \u00e4r fullt ansvarig f\u00f6r det man t\u00e4nker och g\u00f6r. Hon \u00e4r fortfarande lika v\u00e4lkommen att komma till kyrkan och deltaga. President Hoyt gav oss ett f\u00f6rbud att g\u00e5 hem till Ariana utan en annan medlem med oss, han f\u00f6rklarade inte i detalj varf\u00f6r, bara att det ”kommit fram saker”.<\/p>\n
Precis d\u00e5 samtalet var \u00f6ver kom Hope k\u00f6rande, vinkade glatt till oss, men hade ingen avsikt el tid att stanna och prata med oss.<\/p>\n
Jaja… vi h\u00e4mtade upp de andra tv\u00e5 mission\u00e4rerna f\u00f6r att g\u00e5 till Ariana och prata med henne, ev. s\u00e4ga ”hejd\u00e5” beroende p\u00e5 hur hon tog det h\u00e4r bakslaget om dopet som inte blir av. Vi skulle ju ha en medlem med oss, men det fanns ingen ledig s\u00e5 tv\u00e5 mission\u00e4rer till b\u00f6r duga.<\/p>\n
Vi stannade till hemma f\u00f6r en toapaus bara, men just d\u00e5 ringde hon. Det var den jobbigaste stunden p\u00e5 min mission, och p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt k\u00e4nde jag mig personligen ansvarig f\u00f6r det hela, den jobbiga situationen… De andra tre hade samlats i vardagsrummet och l\u00e4mnade mig ensam i hallen med telefonen. Det k\u00e4ndes verkligen ensamt och \u00f6vergivet, att jag skulle b\u00e4ra detta tunga ensam…<\/p>\n
Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rmodligen den sv\u00e5raste stunden p\u00e5 min mission. Inte pga att ett dop som vi hoppats p\u00e5 nu uteblir, utan pga mina personliga k\u00e4nslor, min relation till Ariana. Det \u00e4r ju jag som hittat henne, jag har tagit med henne till kyrkan, undervisat henne, l\u00e5tit henne tro att hon kan d\u00f6pas och bli upptagen i f\u00f6rsamlingen, och s\u00e5 blir det pl\u00f6tsligt mitt\u00e5t p\u00e5 det hela. Det k\u00e4nns som om jag \u00f6verger henne.<\/p>\n
D\u00e5 de andra Espoo-mission\u00e4rerna redan var i v\u00e5rt omr\u00e5de beslutade vi att g\u00e5 p\u00e5 exchanges idag ocks\u00e5. Jag k\u00e4nde att jag beh\u00f6vde Wensels st\u00f6d. Han sade n\u00e5got som verkligen skar rakt i hj\u00e4rtat, ”Maybe the Lord is trying to teach you how to use and rely upon the spirit of discernment” (svenska: Kanske Herren f\u00f6rs\u00f6ker l\u00e4ra dig att anv\u00e4nda och lita p\u00e5 urskiljningens g\u00e5va\/ande). Anledningen till att det skar i hj\u00e4rtat var att jag ju sett varningsflaggorna under v\u00e5ra undervisningar med henne.\u00a0Jag hade hade haft\u00a0den d\u00e4r varnande k\u00e4nslan under v\u00e5r undervisning, att n\u00e5got inte stod helt r\u00e4tt till. Jag hade tagit allt f\u00f6r l\u00e4tt p\u00e5 hennes ”syner”, p\u00e5 hennes olika ”uppenbarelser” som hon ber\u00e4ttat om fr\u00e5n tidigare i sitt liv. Jag borde ha konfronterat dem och inte l\u00e5tit dem passera s\u00e5 l\u00e4tt. Jag menar, jag vet att man kan ha \u00f6vernaturliga upplevelser, och att man kan f\u00e5 mycket inspiration, jag har sj\u00e4lv upplevt att Gud v\u00e4glett och tr\u00f6stat mig i mitt liv. Men de\u00a0grejer hon p\u00e5stod sig ha upplevt var p\u00e5 en helt annan niv\u00e5.<\/p>\n
S\u00e5 jag antar att jag m\u00e5r d\u00e5ligt d\u00e4rf\u00f6r att jag visst \u00e4r ansvarig, i alla fall delvis.<\/p>\n
Ariana \u00e4r i alla fall fast besluten att forts\u00e4tta att leva efter Guds bud s\u00e5 som vi undervisat henne, och hon vill forts\u00e4tta komma till kyrkan.<\/p>\n
Vi skjutsade hem de andra mission\u00e4rerna p\u00e5 kv\u00e4llen, och jag ringde den medlem som varit mest aktiv i undervisningen av Ariana, f\u00f6r att h\u00f6ra hur han och hans familj tagit det hela. De bj\u00f6d in oss (det l\u00e5g \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 v\u00e4gen) och vi pratade en stund om det. Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta hur man skall hantera det hela. Man vill agera p\u00e5 ett Kristuslikt s\u00e4tt, de kommer givetvis forts\u00e4tta vara hennes v\u00e4nner, men det kommer ju bli lite obekv\u00e4mt i alla fall till en b\u00f6rjan.<\/p>\n
Vi knackade d\u00f6rr en liten stund till, sedan stannade vi till hos Conovers p\u00e5 kv\u00e4llen.<\/p>\n
Under dagen funderade jag \u00f6ver\u00a0om jag borde beg\u00e4ra f\u00f6rflyttning, att jag kanske\u00a0inte klarar det h\u00e4r, rent k\u00e4nslom\u00e4ssigt… kanske jag kunde f\u00e5 g\u00f6ra klart min mission i ett annat omr\u00e5de. Men Wensel f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 mig p\u00e5 andra tankar. Han p\u00e5minde mig om vad jag sagt till honom bara tv\u00e5 kv\u00e4llar tidigare, om att ”Herren \u00e4r m\u00e4ktig att fr\u00e4lsa”, och han sade ”you were destined to overcome this, through the Atonement!”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den h\u00e4r dagen var verkligen ”Hell and a half”. Dagen b\u00f6rjar med att vi \u00e5ker hem, studerar, g\u00f6r oss i ordning, och vid ca halv tio f\u00e5r jag ett telefonsamtal fr\u00e5n Ariana. Hon s\u00e4ger att hon f\u00e5tt en stor uppenbarelse, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa