Salt Lake City… bara sten och sand. Piloten gav n\u00e5gra detaljer om v\u00e4der och temperatur, d\u00e4refter b\u00f6rjade v\u00e4rdinnorna vandra fram och tillbaka l\u00e4ngs g\u00e5ngarna. P\u00e5 varje flygresa verkar det finnas n\u00e5gra aff\u00e4rsm\u00e4n som v\u00e4ntar med att l\u00e4gga undan sin laptop tills v\u00e4rdinnorna s\u00e4ger till dem.<\/p>\n
Planet tog mark mjukt och fint, och piloten tackade som vanligt f\u00f6r att vi flugit med bolaget. Det var ett tag sedan jag tr\u00e4ffade Lindsi. N\u00e4r mamma och Bill var nygifta bodde hon och hennes bror hos oss varannan helg och p\u00e5 sommarlovet. Vi brukade spela spel eller bara umg\u00e5s under dagarna, och p\u00e5 kv\u00e4llarna brukade vi se p\u00e5 film. Ibland \u00e5kte vi ut p\u00e5 olika saker med mamma och Bill… Min lillebror Marcus och hennes lillebror Joey var ungef\u00e4r lika gamla. Nu hade hon bott h\u00e4r i Salt Lake med sin mamma i n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n
Planet stod \u00e4ntligen stilla. Jag var framme, efter n\u00e4stan ett dygns resande. T\u00e4nk vad fantastiskt det \u00e4r \u00e4nd\u00e5, att kunna f\u00e4rdas till andra sidan jorden p\u00e5 mindre \u00e4n ett dygn. Kabind\u00f6rren \u00f6ppnades och planet fylldes av behaglig och alldeles lagom varm luft. M\u00e5nga passagerare stod redan upp med b\u00f6jda huvuden under bagagehyllorna. Jag kommer nog inte ut fortare f\u00f6r att jag st\u00e4ller mig upp…<\/p>\n
I USA allts\u00e5. Det k\u00e4ndes h\u00e4ftigt. Jag hade inte riktigt haft tid att fatta det p\u00e5 O’Hare i Chicago, jag hade fullt upp med att f\u00e5 bagaget genom tullen, hitta n\u00e5got att \u00e4ta och komma till r\u00e4tt terminal i tid. Nu slog det mig pl\u00f6tsligt att jag faktiskt var i USA. Bagagebandet hade b\u00f6rjat rulla, men \u00e4nnu inga v\u00e4skor. Folk samlades runt bandet, vissa mer ot\u00e5liga \u00e4n andra. Sj\u00e4lv var jag f\u00f6r tr\u00f6tt f\u00f6r att bry mig om att j\u00e4kta. N\u00e5gra minuter mer eller mindre… Planen f\u00f6r kv\u00e4llen var att se Temple Square och hitta en engelsk Bibel och Tre-i-ett 1<\/a><\/sup>Tre-i-ett kallas den bok som inneh\u00e5ller Mormons Bok, L\u00e4ran och F\u00f6rbunden (som \u00e4r en samling uppenbarelser fr\u00e5n Gud till Joseph Smith) och Den Kostbara P\u00e4rlan (Joseph Smiths \u00f6vers\u00e4ttning av valda delar av Moses och Abrahams skrifter, Joseph Smiths egen historia samt hans \u00f6vers\u00e4ttning av Matteus\u00a024e kapitel). N\u00e4r man talar om \u201dskrifterna\u201d eller \u201dde heliga skrifterna\u201d i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga s\u00e5 menar man dessa fyra verk. De ligger till grund f\u00f6r kyrkans l\u00e4ran, och kallas \u00e4ven f\u00f6r \u201dstandardverken.\u201d<\/span>\u00a0i stort format, s\u00e5 jag kunde f\u00e5 plats med mycket kommentarer i marginalerna. Jag hade stora f\u00f6rhoppningar p\u00e5 mina studier av skrifterna under den kommande tiden. Jag var relativt flitig redan d\u00e4r hemma, men det skulle nog bli \u00e4nnu mer av den varan nu under min tid som mission\u00e4r.<\/p>\n Med en resv\u00e4ska i varje hand gick jag ut f\u00f6r att m\u00f6ta min v\u00e4lkomstkommitt\u00e9 \u2013 Lindsi och Peter. Jag blev varmt v\u00e4lkomnad, och det var kul att tr\u00e4ffa Lindsi igen. Vi packade in oss i bilen och satte kurs mot Temple Square. En bit pizza satt fint efter flygresan, sedan tog vi en liten rundvandring p\u00e5 omr\u00e5det. Det k\u00e4ndes verkligen stort att se alla dessa byggnader p\u00e5 riktigt. Man hade ju sett dem p\u00e5 kort och h\u00f6rt om dem s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger \u2013 Salt Lake Temple, Tabernaklet, det nya konferenscentret… Vi kn\u00e4ppte n\u00e5gra bilder och s\u00e5 bar det av mot bokhandeln. Det var verkligen en underlig k\u00e4nsla att \u00e5ka hemifr\u00e5n klockan sju p\u00e5 morgonen, resa s\u00e5 l\u00e4nge, slutligen komma fram och klockan \u00e4nd\u00e5 bara var eftermiddag. Ink\u00f6pen gick bra, jag fick till och med mitt namn graverat p\u00e5 framsidan av b\u00f6ckerna.<\/p>\n Lite kv\u00e4llsmat och s\u00e5 sovdags, f\u00f6r mig i alla fall. Jag fick deras g\u00e4strum. Ett amerikanskt g\u00e4strum \u00e4r visst inte ett litet rum med en s\u00e4ng… h\u00e4r var dubbels\u00e4ng, fina m\u00f6blemanget och ett eget badrum. Jag l\u00e4ste n\u00e5gra sidor i skrifterna och st\u00e4llde v\u00e4ckarklockan. Dagen d\u00e4rp\u00e5 skulle jag visserligen inte infinna mig vid MTC f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 eftermiddagen, men vi hade andra planer f\u00f6re det. Jag skulle f\u00e5 en rundtur av BYU 2<\/a><\/sup>BYU – Brigham Young University. Ett universitet som byggts av och drivs av Jesu Kristi Kyrka, och som \u00e4r uppkallat efter kyrkans andra president. Man erbjuder kandidatexamen inom de flesta omr\u00e5den och magister inom m\u00e5nga omr\u00e5den. Universitetet \u00e4r s\u00e4rskilt k\u00e4nt f\u00f6r framst\u00e5ende utbildningar inom juridik och f\u00f6retagsledning Universitetet \u00e4r \u00e4ven k\u00e4nt f\u00f6r att ha strikta regler vad g\u00e4ller anst\u00e4ndig kl\u00e4dsel och ett v\u00e5rdat yttre.<\/span>\u00a0tillsammans med Lindsi och Karen (Lindsis mamma), jag ville sj\u00e4lvfallet utnyttja all min tid i Salt Lake City och Provo p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Salt Lake City… bara sten och sand. Piloten gav n\u00e5gra detaljer om v\u00e4der och temperatur, d\u00e4refter b\u00f6rjade v\u00e4rdinnorna vandra fram och tillbaka l\u00e4ngs g\u00e5ngarna. P\u00e5 varje flygresa verkar det finnas n\u00e5gra aff\u00e4rsm\u00e4n som v\u00e4ntar med att l\u00e4gga undan sin laptop … Forts\u00e4tt l\u00e4sa