{"id":479,"date":"2003-01-26T22:52:23","date_gmt":"2012-01-26T22:52:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.mormonmission.se\/?p=479"},"modified":"2011-11-20T18:57:45","modified_gmt":"2011-11-20T18:57:45","slug":"sjuk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/mormonmission.se\/?p=479","title":{"rendered":"SJUK!"},"content":{"rendered":"<p align=\"LEFT\">Medan jag gjorde mig i ordning imorse k\u00e4nde jag f\u00f6rkylningssymptomen krypa inp\u00e5 \u2013 ont i halsen var v\u00e4l det som k\u00e4ndes mest. Vi skred till verket med v\u00e5rt nya m\u00e5l att arbeta fler timmar, och p\u00e5 v\u00e4gen till kyrkan kontaktade vi p\u00e5 gatan i en halvtimme. Vi tr\u00e4ffade hela tre personer, men det var r\u00e4tt bra \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r en av dem gav oss adress och bad oss komma f\u00f6rbi och prata religion. N\u00e4r man \u00e4r mission\u00e4r p\u00e5 en plats som denna blir man glad \u00f6ver det lilla, f\u00f6r oftast vill ingen lyssna. Det kanske f\u00f6rresten g\u00e4ller f\u00f6r hela v\u00e4stv\u00e4rlden, inte bara h\u00e4r uppe i norden. Under m\u00f6tena i kyrkan k\u00e4nde jag mig allt sjukare, jag b\u00f6rjade f\u00e5 ont i ryggen, s\u00e5 d\u00e4r influensa-ont-i-hela-kroppen ont. \u00c4ldste Williams och \u00e4ldste Butler, missionspresidentens assistenter, var h\u00e4r p\u00e5 utbyte, och efter lunch fick jag en v\u00e4lsignelse<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"1\" data-mfn-post-scope=\"0000000000002e800000000000000000_479\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000000002e800000000000000000_479-1\">1<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000000002e800000000000000000_479-1\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"1\">En v\u00e4rdig b\u00e4rare av pr\u00e4stad\u00f6met (pr\u00e4stad\u00f6met \u00e4r myndighet att handla i Guds namn, n\u00e5got som alla v\u00e4rdiga m\u00e4n i kyrkan kan f\u00e5) kan v\u00e4lsigna sjuka, liksom Jesu l\u00e4rjungar p\u00e5 sin tid v\u00e4lsignade och helade sjuka. I L&amp;Fst\u00e5r det att n\u00e4r \u00c4ldsterna har lagt sina h\u00e4nder p\u00e5 den sjuke skall denne \u00e5terst\u00e4llas till h\u00e4lsa, s\u00e5vida han eller hon inte \u00e4r beseglad till att l\u00e4mna detta liv och g\u00e5 vidare till andev\u00e4rlden. En v\u00e4lsignelse trumfar inte Guds vilja om Han best\u00e4mt n\u00e5got r\u00f6rande saken, men i annat fall \u00e4r l\u00f6ftet att man skall bli frisk. Det st\u00e5r dock inte n\u00e5gonting om huruvida detta skall ske omedelbart eller efter en tid. N\u00e4r Jesus helade m\u00e4nniskor sade han alltid att det skedde genom deras egen tro, s\u00e5 jag vill tro att helandet kan ske omedelbart om den sjuke har tro till det.<\/span>. \u00c4ldste Smith gav den, och efter att ha talat orden om att jag skulle bli fullt frisk s\u00e5 sade han n\u00e5got som r\u00f6rde mig till t\u00e5rar. Han talade om min far, att han en dag skulle h\u00f6ra p\u00e5 evangeliet.<\/p>\n<p align=\"LEFT\">Jag gjorde ett tappert f\u00f6rs\u00f6k att ut\u00f6va min tro p\u00e5 v\u00e4lsignelsen d\u00e5 vi \u00e5kte ut f\u00f6r att arbeta trots infektionen som uppenbarligen v\u00e4xte i min kropp. Jag och \u00e4ldste Butler \u00e5kte till omr\u00e5de 8, lite mindre l\u00e4genhetsbyggnader. Vi knackade d\u00f6rr, och jag imponerades av att \u00e4ven han, liksom White och Williams i Oulu, var duktig p\u00e5 att prata med folk, att f\u00e5 dem att stanna vid d\u00f6rren och bygga n\u00e5gon slags v\u00e4nskaplig anda. Vi arbetade dock bara n\u00e5gon timme, min rygg blev v\u00e4rre och v\u00e4rre, och till slut fick jag s\u00e4ga att jag beh\u00f6vde hem och vila, det h\u00e4r funkade liksom inte l\u00e4ngre. Det var inte s\u00e5 mycket f\u00f6rkylning utan mera ont i musklerna, fr\u00e4mst i ryggen. Det var kallt ocks\u00e5, och jag k\u00e4nde feber p\u00e5 g\u00e5ng, den d\u00e4r kittlande k\u00e4nslan i kroppens alla muskler. Vi gick till bilen (assistenterna har alltid en bil), plockade upp de andra och rullade hem till v\u00e5r l\u00e4genhet. Jag fick krypa till s\u00e4ngs, och det var verkligen v\u00e4lbeh\u00f6vligt f\u00f6r nu hade jag b\u00f6rjat f\u00e5 huvudv\u00e4rk ocks\u00e5, och feberfrossa. Jag hade riktigt mycket p\u00e5 mig trots att det som alltid var r\u00e4tt varmt i l\u00e4genheten. \u00c4ldste Williams stannade inne med mig<sup class=\"modern-footnotes-footnote \" data-mfn=\"2\" data-mfn-post-scope=\"0000000000002e800000000000000000_479\"><a href=\"javascript:void(0)\"  role=\"button\" aria-pressed=\"false\" aria-describedby=\"mfn-content-0000000000002e800000000000000000_479-2\">2<\/a><\/sup><span id=\"mfn-content-0000000000002e800000000000000000_479-2\" role=\"tooltip\" class=\"modern-footnotes-footnote__note\" tabindex=\"0\" data-mfn=\"2\">Som mission\u00e4r \u00e4r man aldrig ensam, med ytterst f\u00e5 undantag. De andra tre skulle till exempel aldrig g\u00e5 iv\u00e4g ut och l\u00e4mna en ensam kvar hemma, man \u00e4r alltid tv\u00e5 och tv\u00e5. Det \u00e4r ofta ett skydd och en hj\u00e4lp, men det \u00e4r stundom ocks\u00e5 jobbigt att aldrig f\u00e5 vara \u201difred\u201d, f\u00f6rutom korta stunder som n\u00e4r man g\u00f6r sig i ordning p\u00e5 morgonen i badrummet, eller utr\u00e4ttar andra behov. Det h\u00e4nder dock vid f\u00f6rflyttningar att man f\u00e5r \u00e5ka t\u00e5g till ett nytt omr\u00e5de osv. Ensam, det kan vara en oas ibland.<\/span>\u00a0och skrev lite i sin dagbok medan \u00c4ldste Smith och \u00c4ldste Butler \u00e5kte iv\u00e4g ut f\u00f6r att arbeta n\u00e5gra timmar till.<\/p>\n<div id=\"sdfootnote2\"><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Medan jag gjorde mig i ordning imorse k\u00e4nde jag f\u00f6rkylningssymptomen krypa inp\u00e5 \u2013 ont i halsen var v\u00e4l det som k\u00e4ndes mest. Vi skred till verket med v\u00e5rt nya m\u00e5l att arbeta fler timmar, och p\u00e5 v\u00e4gen till kyrkan kontaktade &hellip; <a href=\"https:\/\/mormonmission.se\/?p=479\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-479","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kajaani"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=479"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":480,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/479\/revisions\/480"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/mormonmission.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}