Idag var president och syster Hoyt p\u00e5 bes\u00f6k i kyrkan, det lyfte verkligen m\u00f6tet tyckte jag. Han pratade \u00f6ppet och rakt p\u00e5 sak med de unga m\u00e4nnen, och senare under sakramentsm\u00f6tet h\u00f6ll syster Hoyt ett v\u00e4ldigt fint tal, Familjen Oksanen kom till kyrkan ocks\u00e5, det gladde oss.<\/p>\n
Efter m\u00f6tet kom syster Hoyt upp till dem och fr\u00e5gade hur l\u00e4nge de unders\u00f6kt kyrkan, och undrade varf\u00f6r de inte blivit d\u00f6pta. De svarade ”En osa sanoa” (”Det kan jag inte s\u00e4ga”, som i ”jag vet inte”, inte som i ”jag vet men kan inte ber\u00e4tta”). Syster Hoyt sade att det var dags att bli allvarlig, och att hon ville se dem som medlemmar n\u00e4sta g\u00e5ng de bes\u00f6kte Kajaani, om n\u00e5got halv\u00e5r eller s\u00e5.<\/p>\n
Jag k\u00e4nde att vi skulle ge dem en inbjudan till dop n\u00e4sta g\u00e5ng vi tr\u00e4ffar dem.<\/p>\n
Efter kyrkan hade vi en konstig eftermiddag. Vi hade planerat att g\u00e5 och knacka d\u00f6rr, men det funkade inte s\u00e5 bra, och det k\u00e4ndes inte r\u00e4tt f\u00f6r n\u00e5gon av oss. Jag kunde inte sluta t\u00e4nka p\u00e5 familjen Oksanen, och det k\u00e4ndes som om vi borde g\u00e5 dit, men vi var ju hemma hos dem ig\u00e5r… till slut gav jag upp, slutade k\u00e4mpa emot den d\u00e4r r\u00f6sten\/k\u00e4nslan inom mig. F\u00f6r att det inte skulle k\u00e4nnas f\u00f6r obekv\u00e4mt att komma dit redan igen tog jag med den lilla boken ”Det heliga tempet” av Boyd K Packer, den \u00e4r som en introduktion till eller f\u00f6rberedelse inf\u00f6r tempelbes\u00f6ket.<\/p>\n
Nu \u00e4r de ju inte ens medlemmar \u00e4n, men jag t\u00e4nkte att den \u00e4nd\u00e5 kunde inspirera dem. S\u00e5 k\u00e4ndes det som att vi hade ett \u00e4rende i alla fall, ibland k\u00e4nns det f\u00f6r tunnt att s\u00e4ga ”det k\u00e4ndes r\u00e4tt att komma hit” \u00e4ven om det s\u00e5 ofta \u00e4r anledningen att man g\u00f6r saker som man g\u00f6r som mission\u00e4r. F\u00f6rst var de inte hemma, men senare p\u00e5 kv\u00e4llen fick vi en chans att prata med mamman, Auli. Vi gav henne boken\/h\u00e4ftet, och fr\u00e5gade hur det hade k\u00e4nts under m\u00f6tet i kyrkan idag. Hon svarade att det k\u00e4ndes bra. Det var allt som h\u00e4nde. Ibland f\u00f6rst\u00e5r man inte varf\u00f6r Anden manar en s\u00e5 kraftfullt till n\u00e5got, jag ser inte po\u00e4ngen med det. Inte nu i alla fall.<\/p>\n
F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5 var solen s\u00e5 stark idag att vi svettades d\u00e4r vi gick p\u00e5 gatorna i kostym. \u00c4ntligen kan man b\u00f6rja k\u00e4nna solen igen, inte bara se den…<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Idag var president och syster Hoyt p\u00e5 bes\u00f6k i kyrkan, det lyfte verkligen m\u00f6tet tyckte jag. Han pratade \u00f6ppet och rakt p\u00e5 sak med de unga m\u00e4nnen, och senare under sakramentsm\u00f6tet h\u00f6ll syster Hoyt ett v\u00e4ldigt fint tal, Familjen Oksanen … Forts\u00e4tt l\u00e4sa