På morgonen hade vi distriktsmöte, och jag hade bett Äldste Conover had et andliga budskapet. Han pratade om tro, och att vi alla behöver gro djupare rötter av tro även om gärningar är bra.

Efter mötet åkte jag med Äldste Wensel, vi tittade förbi en hänvisning från en av medlemmarna i vår församling, Espoo 2. Det vi kallar för hänvisning (eng. referral) är då en medlem har en vän eller bekant som önskar träffa missionärerna och lära sig mer om kyrkan. Det är ett effektivare sätt att jobba än att själv gå från dörr till dörr och prata med människor som kanske inte någonsin hört om kyrkan. Vi frågar ofta efter hänvisningar, om vi är på middag eller så, frågar om medlemmarna har någon vän eller bekant som de kan fråga ”vill ni träffa missionärerna och få veta mer om kyrkan” för det ger som sagt mer.

Vi åt lunch hemma hos dem. Äldste Wensel pratade som vanligt mycket om USA, och om BYU (kyrkans universitet i Provo, Utah). Efter maten åkte vi ut till Westend, en av de rikaste ställena i Finland. Maffiga villor. Det är visst här ute alla ambassadörer o dyl håller till. Jag får säga att jag har nog aldrig haft en bättre eftermiddag av dörrknackande. Alla vi träffade var så trevliga och snälla. Inga dörrar stängda framför näsan på en. Vi hade en rolig incident då vi blev insläppta hos en kvinna som visade sig vara medlem i ”Jehovas Vittnen”. De brukar alltid vilja argumentera, och vi ser inte mycket vits i det men det är ibland svårt att låta bli för har man hört en så har man i princip hört alla, deras argument är samma vem man än pratar med. Det roliga var dock att Wensel ville inte vara otrevlig och gå på en gång, men eftersom han inte var intresserad av att argumentera försökte han få de andra äldsterna att ringa oss så att han kunde låtsas att vi behövde gå. Det funkade inte, de hade satt sin telefon på ljudlös eftersom de var upptagna med en undervisning.

På kvällen hade vi engelska-lektion i kyrkan. Det är oftast bara syskonen Saine som kommer. Vi hade en lek där man skulle beskriva ord.

Ikväll begrundade jag att Gud är kärleksfull, och allt han gör för oss, det gör han för vårt bästa. Då han låter prövningar komma i vår väg så är det för vårt bästa. Jag tvivlar inte på frälsarens fullständiga kärlek och omsorg.