Mycket intressant dag. Först åkte vi ut till Veikkola men de vi skulle träffa var inte hemma. Lite senare hade jag ett möte med missionspresidenten. Som jag hade misstänkt kallade han mig till zonledare för Espoo-zonen fr o m torsdag. Spännande.
Men något mer spännande hände då vi var i kontoret. Vi hade besök av två amerikanska missionärer som tjänade i Ryssland. Det är tydligen sådana visumregler där att de behöver lämna landet var 4e månad, men det räcker att åka över gränsen och tillbaka. Tyvärr var det så att av de 6 som åkte blev 4 avkastade vid gränsen, och dessa två ”överlevande” hade kommit till kontoret för att ringa sin president och berätta vad som hänt.
Det var en speciell ande och känsla kring dessa två missionärer. Det kändes som om de var ”något extra”, något utöver det vanliga. Kyrkan är inte så väl organiserad eller stabil i den delen av Ryssland där de tjänar, så samtidigt som de är missionärer är de även lokala ledare. De är båda kallade som grenspresidenter i sina respektive områden. Undrar hur det skulle vara att komma till ett främmande land och inte bara vara missionär utan även agera ledare för dem i kyrkan till vardags. Tänk om vi inte hade haft en biskop i Espos församling, utan det skulle ha varit en av oss – skumt!
De berättade också att de blivit nedslagna ett antal gånger, sista gången de var i trubbel var då de blev omringade av 17 skinheads, men den gången kom de undan. Nu var de här missionärerna förstås inga små klena killar, de hade väl fysiken för att klara ett sådant klimat om man säger så. Stora amerikanska football-players. Men ändå, det skulle vara en skrämmande upplevelse att komma till en sådan tuff mission. Jag antar att det är skillnad på missionärer och missionärer…
Efter besöket på missionskontoret köpte vi ny mobil, knackade dörr en stund och besökte sedan en medlemsfamilj vid middagstid. Pappan är inte aktiv och jag kände direkt att han inte uppskattade vår närvaro. Att känna av atmosfärer är inte alltid en välsignelse. Middagen var en riktig sådan där extra upplevelse, jättegod mat. Efteråt byggde vi lego lite med barnen.
På kvällen hade vi engelska-undervisning i kyrkan, ett bra gäng kom idag. På kvällen hade vi distriktsmöte hemma i vår lägenhet (eftersom vi har en STOR lägenhet nu). Det blir mitt sista distriktsmöte, sedan får någon annan ta över det ansvaret. Allen inledde med en andlig tanke på finska, sedan delade Wensel några tankar om att fokusera på missionen när man är här. Jag berättade för alla om vår upplevelse med Ariana. I slutet av mötet sade jag lite på skämt ”Nu skall jag profetera”, fast jag menade snarare ”det här är min vision av vad som kommer hända den närmaste tiden: Innan nästa ”change” (dvs inom 6 veckor) kommer vi att ha haft 5 omvändelsedop i Espoo-församlingarna. De kommer att vara Anna och Ina i Espoo första församling, och från Espoo andra församling kommer det vara Jukka, Hope och Ariana”.