Wensel gav systrarna en bil

På kvällen igår mådde jag som sagt inte så bra, men kände som att den Helige Anden kom över mig och gav mig frid och trygghet. Det kändes även som att han helade min kropp. Och den där varma känslan var kvar i mig då jag vaknade imorse. Fantastiskt.

Vi hade ett långt distriktsmöte på morgonen. Alla var sena dit och vi hade mycket att prata om. En av de intressantare sakerna (i min mening) var att Wensel gav bort sin och Schachtsneiders bil till systermissionärerna. Whaat? Hehe. Missionspresidenten skojade om att han bara försöker ställa sig in hos en av syster-missionärerna.

Efter distriktsmötet knackade vi dörr, inte mycket framgång. På kvällen kom Missionspresidenten och tog oss med ut på restaurang. Han gör så ibland. Vi skojade vidare om systermissionärerna och Wensel. Dopsintervjun med Ariana gick bra, nu är hon klar för dop!

Vi stannade även till hos hennes granne som var med i kyrkan här om dagen, och hade en första lektion med honom.

Vi har ett smeknamn på missionspresidentens bil, ”the mission battering ram” (”battering ram” är något man slår in dörrar med, och eftersom han kör en V70 av finaste slag är den ganska stabil, som de flesta Volvo.). Han berättade att hans pappa alltid körde Volvo när han var yngre så han var helt nöjd med den. Ä Allen gillade den dock inte av någon anledning. I love Volvo.