Idag blev jag avskild att verka som missionär. Det går till så att stavspresidenten lägger händerna på ens huvud och uttalar en välsignelse. Här är en av de saker han sade i välsignelsen:

”Broder, du kommer att ha förmånen att undervisa människor som kommer att ta emot dopet… under din mission kommer du att lära känna ett par människor som skall vara dina käraste vänner hela livet igenom…

…Jag välsignar dig också att inte vara bekymrad över utbildning eller arbete, Herren tar hand om sina missionärer.”

Han sade många andra saker, saker som gav mig förväntningar och förhoppningar inför min mission, men även sådant som ställde krav på mig. Det kändes allt som allt mycket bra. Jag känner i hela mitt hjärta att min kallelse kommer från Gud och att Finland är rätt plats för mig.