På morgonen idag besökte vi Eero Määttä, en man som vi träffade förra veckan när vi var ute och gick i område 8. Han är jättetrevlig, och väldigt intresserad. Vi var hemma hos honom och diskuterade i nästan 1½ timme. Det känns så gott att då och då få möta människor som man känner att de tycker om en och uppskattar det man gör och det man kommer med, för det motsatta väger ju över i kvantitet…

Efter det knackade vi lite dörr, och så åkte vi hem för sen lunch, Jouko Komulainen kom förbi på lunchen också. Vi åt, spelade schack och sedan glass och missionsdelikatessen… värmt choklad, smör, havregryn etc. varje gång jag äter en tallrik av det där så intalar jag mig själv att ”det här var minsann sista gången” men sedan trillar man dit igen… Det är gott de första tuggorna, sedan kan man inte sluta, tills man är nästan äcklad av det. Det är så sött och så fett… Han gillade det i alla fall.

Efter Joukos besök gick vi ner i stan och knackade dörr en stund, sedan hade vi en undervisning hos Alexi. Vi gick dit och han var ensam hemma. Vi satte oss i rummet (han har ju bara ett) och pratade först om några frågor som han hade. Han argumenterade för alkohol och tobak, tog upp några saker som att man ju drack vin på Jesu tid, och sådana saker.

Äldste Smith var ganska tydlig med att visst, det är möjligt att det var så då, men det enda som betyder något för dig är ju vad Gud förväntar sig av eller önskar för dig. Och det har han uppenbarat genom en profet i vår tid, vi behöver inte lita till skrifter som är tusentals år gamla för att höra Guds ord, det finns en man på jorden som talar de ord Gud vill ge i vår tid. Det enda du behöver göra är att ta reda på huruvida den mannen är sänd av Gud eller inte. Om Gud svarar dig på den frågan då faller resten på plats naturligt.

Alexi köpte det, och vi föreslog att han skulle lyssna till profeten, President Gordon B Hinckley, under nästa konferens (i April) och känna efter, och sedan be och fråga Gud om han just lyssnat till en profet. Vi uppmnade honom igen att läsa i Mormons bok för att känna och få svar på om Joseph Smith var en profet sänd av Gud.

Vi fortsatte att prata om lite andra saker han funderade över. Vi kom till den biten om att vi är alla Guds barn.

”-Men Jesus var Guds son. Och jag är Guds son. hur skiljer vi oss i det?”

Jag tyckte att svaret var mycket enkelt, och var beredd på att svara att Han, Kristus, var Guds son inte bara i anden utan i köttet. Men min kamrat tyckte antingen inte att det var lämpligt att ta upp det, eller så läste han in mera i frågan än vad som egentligen frågades. Eller så tog jag för lätt och ytligt på frågan. Äldste Smiths svar var hur som helst

”-Det här är en mycket helig sak, och jag vill inte lyfta upp det till diskussion. Men ja, du är annorlunda än Kristus. Du är intelligent, fundera lite på det så tror jag att svaret kommer till dig.”

Vi hade pratat lite om det innan vi kom dit att Alexi är en väldigt intelligent kille, och han har utstrålning och är vältalig. Äldste Smith betonade också ikväll att det är lättare att ändra sitt liv när man är ung, och sade att

”-Kanhända Gud har lett oss till dig Alexi vid den här tiden i ditt liv därför att han har ett verk för dig att utföra framöver. Han kallar dig i unga år liksom han kallade Joseph Smith och andra i unga år.”

Trots att han nog har en typisk tonårs-aktig syn på verkligheten (jag-är-störst-och-jag-förstår-allt) är han väldigt speciell, och ikväll kände vi ändå att vi nådde fram till honom på ett speciellt sätt. Och för första gången erkände även Äldste Smith att det kändes gott när vi pratade med honom, Äldste Smith kände den Helige Anden under diskussionen, och att vi nog gjort framsteg med honom andligt sett.