I morse läste jag en text som är känd i missionen som ”The covenant” (förbundet). Den går ut på att vi gör ett förbund med Herren (ett förbunds om vi föreslår för honom, till skillnad från de förbund som finns inom evangeliet, där Herren inbjuder oss att sluta förbund med honom gentemot utlovade välsignelser, ex. dopets förbund, sakramentets etc.). Ett förbund om vilka mål vi vill nå, och sedan arbetar hårt på att nå dem, ber och förväntar oss välsignelserna. Det stärkte min tro.

Den fick mig också att tänka tanken att innan man går till Herren i bön så kanske man skulle ha klart för sig vad det är man vill säga honom. I texten jämför man Gud med chefen på ett stort företag. Ingen skulle begära ett möte med chefen utan att veta varför, vad man vill få ut av det och hur man skall lägga upp det. Även om bön ibland är mera av en meditation och genomgång av egna känslor och tankar, så kan det kanske vara nyttigt att be på det här sättet ibland.

I eftermiddags då vi knackade dörr var jag fokuserad och tänkte mycket på texten jag hade läst under morgonen.