Vi var på utbyten¹Utbyte, Exchanges, Splits… kärt barn har många namn. Det är alltså när man träffar ett par andra missionärer och byter kamrat över dagen. med de andra missionärerna i Espoo (Espoo 1) idag. Jag var hela dagen med Äldste Wuergler. Han berättade hur han fann ett vittnesbörd sent i sitt liv (allt är relativs, han är 24 men för att vara på mission fick han sitt vittensbörd sent, de flesta missionärer har vetat att kyrkan är sann och vetat att de vill gå ut som missionärer i många år innan de har åldern inne för att faktiskt kallas på mission). Vi hade för övrigt en mindre effektiv dag. Wooley och Wensel hade ett möte bokat men det var ingen hemma, missionsslang för det är ”jake”, ”we were jaked” (dvs. ”stood up” ungefär). Jag och Wuergler spenderade en timme med att tanka och leta vägen till en middag som vi var bjudna till. Jag är inte van att köra i Espoo än, och uppenbarligen inte han heller.

Efter det hade vi en skolpresentation, dvs. en religionslärare har bjudit in oss att komma och berätta om kyrkan och svara på frågor. Det var lite småkul men inte direkt någon andlig upplevelse. Och det finns alltid den där grabben längst bak som skall göra sig rolig och ställer dumma frågor. Det är alltid en kille, och han sitter alltid längst bak, i varje klass… Efter skolpresentationen hände dock något intressant, vi stod utanför bilen och pratade med Timo (en kille från församlingen som var med oss på skolpresentationen) då tanken kom till mig att jag stängt av ljudet på telefonen, men nu är presentationen över så dags att sätta på ljudet. Jag tänkte att ”det gör jag om en stund” men tanken kom igen, riktigt kraftfullt ”kolla telefonen” så utan att ens tänka på vad jag gjorde gick jag fram till Äldste Wuergler som hade mobilen i en ficka på en av ryggsäcks-remmarna, öppnade fickan och tog upp telefonen som blinkar och på den står det att det är vår telefon som ringer (”Calling: Espoo DL” alltså Äldste Wooley och Äldste Wensel). Efter samtalet sade Äldste Wuergler och Timo i munnen på varandra ”Jag hörde inte att det ringde”. ”Inte jag heller” svarade jag, ”den är på ljudlös. Anden manade mig att ta upp den”. Då sade Äldste Wuergler ”Wow, DEN upplevelsen går till MIN dagbok idag”. Timo reser till Ryssland som misisonär nästa vecka, vi gav honom några råd på vägen innan vi skildes åt. Ett av dem, en erfarenhet han säkert också gjort idag, var att om människor är ute efter att argumentera så kan du aldrig hjälpa dem att förstå ditt budskap. Vill man inte förstå så kommer man aldrig att förstå, det spelar ingen roll hur väl du förklarar.

Under vår middag med en medlem idag insåg jag också hur olika man kan se på saker och ting, och att det i världen inte alltid finns rätt eller fel, så svart och vitt som jag ibland skulle önska att det var. Ibland finns det inte rätt eller fel utan bara olika. Vi var med på ett hemlärarbesök på kvällen, och så hade vi engelskaundervisning i kapellet innan jag och Äldste Wooley åkte hem till vårt.