Dagen började med ett besök till Lärka tillsammans med Conovers. Det var en fin stund, mycket uppskattad av oss alla tror jag. Sedan skötte vi våra ”förberedelsedag”-rutiner med handling och brev hem. Efter det plockade vi upp äldste Conover och tog med honom för ett besök på Jukkas företag. Han har en maskin som analyserar metallhalt i sten, och skall åka upp och installera den i kiruna imorgon. Först i världen säger han.

Conover hade det gemensamt med Jukka, att bådas företag köpte in komponenter från underleverantörer och sedan ”plockade ihop” det hela själva. En intressant not – första landaren som sändes till Mars kraschade pga att JPL konsekvent arbetade med mått i millimeter, medan underleverantörerna skickat sina grejer beräknat på tum (utan enhetsangivelse… så alla antog…). Vi fick reda på att Jukka kommer vara borta mycket nu också, först två veckor i Sverige, sedan Australien en längre tid (försäljning).

Vi guidade sedan Conovers hem till Biskop Tapola (de skulle göra besök där) sedan knackade vi dörr i det området under kvällen. När vi var klara med den gata vi planerat var jag lite besviken, för jag var så säker på att vi skulle få undervisa någon, jag kände det när vi hade vår bön innan vi började. Vid två av dörrarna var det barn som öppnade, och föräldrarna var inte hemma. Jag noterade att det inte fanns några bilar på uppfarterna då, men nu när vi gick tillbaka fanns det det. Jag tänkte att ”det är ju lite konstigt att komma tillbaka igen så snart” men jag kände Anden mana oss så vi gick tillbaka. Den första dörren – inte intresserad. Den andra dock – jag kände kampen vid dörren, och visste att med all vår tro skulle det gå vägen. Vi kom in, och undervisade en kort men mycket bra första lektion, han var vänlig och nyfiken. Vi lämnade honom med en Mormons bok och skall följa upp i nästa vecka.