Den positiva trenden i denna vecka fortsätter, och vi hade en bra första lektion och gav ut en Mormons bok.

Men tar vi dagen från början så – först 4 timmar ledigt (vi hade bara en halv förberedelsedag i måndags pga besöket till Pohja, så vi tog andra halvan nu på förmiddagen. Började med en avslappnande tupplur. Vi fick ”change letter” också ¹Var 6e vecka är det förflyttningar i vår mission, då har man chansen/risken att få flytta till en annan stad eller bara få en ny kamrat. Skall man själv flytta så får man givetvis ett samtal lite i förväg, men på onsdagen annonseras det alltså för hela missionen precis vem som skall vara vart, det är kul att följa sina bekanta och tidigare kamrater och se var de befinner sig, men det innebar ingen förändring för vår del. I vårt ”change letter” finns alltid ett budskap från varje zonledare²Missionen är indelad i 5 zoner, och en av missionärerna som arbetar i den zonen är kalald som zonledare med vissa ansvar, ledarskap, administrativt osv.. En av dem hade skrivit ett citat av Joseph Smith som lättade mig, ett citat som jag inte hört tidigare: ”If you do your duty in preaching the gospel it will be just as well with you as though all men embraced the gospel” (svenska: Om du gör din plikt i att predika evangeliet skall det bli lika bra för dig som om alla hade tagit emot evangeliet).

Vi besökte paret Kuula i Lohja på eftermiddagen. Sist vi var hos dem pratade vi om missionärsarbete (surprise…) och de skulle börja be mera aktivt för möjligheter att dela med sig av evangeliet. De berättade idag att de fått många fler möjligheter och gladde sig åt det.

Efter det knackade vi dörr i radhuslängan där de bodde och blev insläppta bara tre dörrar från Kuulas. Vi hade en kort första lektion, och vi kände Anden starkt speciellt i slutet. Hon villa läsa i Mormons Bok, och sade att hon skulle be och fråga Gud om den. Vi går tillbaka tillsammans med syster Kuula i nästa vecka.

Senare på kvällen åkte vi med broder Nuutinen på hemlärarbesök hos paret Blair. Vi var med pga att det skulle komma en mindre aktiv medlem också. De hade som en liten kvällsmatsbjudning i Blairs stuga. Vi höll i ett budskap om frälsningsplanen, och stundvis kände jag att jag tog lite för stor del av tiden, men jag kunde liksom inte hålla orden tillbaka och kände Anden starkt.

Deras stuga var mysig, öppen brasa i mitten mm. Det var tyvärr inte lika mysigt när vi skulle hemåt sedan. Bilen hade fastnat i leran på en sluttning. Vi försökte alla 4 att knuffa på den för att om möjligt få den i rätt riktning mot vägen igen, men det var lönlöst. Nu vet jag vad en S80 väger… Den rubbades verkligen inte alls. Till sist lyckades föraren mirakulöst spinna loss och komma upp på vägbanan igen. Några av oss fick en del lera på oss…

Ikväll läste jag ett citat om två missionärer som plötsligt fick stor framgång. Deras missionspresident frågade dem vad de gjorde annorlunda, och de svarade ”vi började ha större kärlek till varandra”. Intressant att relationen mellan missionärerna sins emellan har så stor påverkan på arbetet de utför.