Vi knackade dörr i Kirkkonummi under förmiddagen och några positiva saker hände. Först träffade vi en rysk kvinna som var här och studerade (hon pratade engelska), vi fick ett möte nästa onsdag. Förmodligen skickar vi dit systermissionärerna. Efter det mötte vi en kvinna som berättade att henens son var mormon. ”Vad heter han” frågade jag, tänkte att jag kanske känner honom. ”Ilja” svarade hon. Eikä! Älä! utbrast jag (ungefär ”nähä, ge dig!”). Vi var där igår kväll på middag. Det är dessutom en av mina absoluta favoritfamiljer i församlingen. Hon var inte intresserad av någon undervisning, dessutom var hon på väg in i duschen, men det är ändå kul att världen är så liten. Vi småpratade i några minuter och jag hade möjlighet att bära mitt vittnesbörd, berätta om varför jag valt att åka iväg som missionär.

Vi åt lunch, sedan knackade vi dörr vid norra änden av vårt område (precis söder om Espoo centrum). Vi träffade en man som var mycket trevlig, han bjöd in oss till sin altan och vi satt där och pratade ett bra tag, och undervisade en första diskussion. Det hela var på engelska, och det var en speciell upplevelse för oss båda förmodligen mycket pga det. Mannen var intresserad och något av en sökare. Han hade studerat med Jehovas Vittnen tidigare, och även besökt andra kyrkor men inte ”fastnat” för något. Han var mycket upptagen med både jobb och studier just nu men bad oss komma tillbaka närmare sommaren.

På kvällen var vi med på församlingsråd, en kvinna från kyrkans informationstjänst¹Några medlemmar är kallade att ansvara för information om kyrkan till media, kallas för kyrkans informationstjänst var på besök och visade en ny broschyr om ”familjens hemafton²Familjens hemafton är ett program som funnits i kyrkan i snart hundra år, eller program är nog fel ord. Rekommendationen är att alla familjer spenderar en kväll i veckan med varandra, vanligtvis måndag. Den kvällen gör man något roligt tillsammans, har en lektion eller andligt budskap, äter något gott och bara har det bra tillsammans.” som skall ges ut brett. Hon berättade också att kyrkan försöker agera professionellt när det har blivit något felskrivning osv. i tidningar, så att en massa medlemmar inte skall höra av sig utan att man vänder sig till informationstjänsten som tar en officiell kontakt med tidningen.

Vi skulle egentligen undervisat familjen Halme ikväll men de ställde in. Vi lämnade en broschyr hos dem och åkte vidare, kollade en ”comeback” i området och hon var fortfarande trevlig och positiv, vi skall dit en kväll i nästa vecka.

Avslutade kvällen med att byta till sommardäck på bilen. Ett klart vårtecken!