Dagen började med distriktsmöte, vi hade lite undervisnings-rollspel, jag fick en situation där jag skulle undervisa Ä Conover (som en tänkt undersökare) om tionde. Efteråt påpekade jag att det är väldigt bra att ha med sig en medlem särskilt när man undervisar om tionde, för man har som ung missionär sällan egna erfarenheter med det, men de som har levt lite längre och kanske även upplevt ekonomiskt svåra tider kan berätta om de under de sett.

Efter mötet stod vi och småpratade ett bra tag, tog lite bilder. Vi fick veta att vår tidigare undersökare Anna arbetade på Iso Omena, i jordgubbsförsäljningen. För att försäkra mig om att det var DEN Anna frågade jag ”menar ni MIN Anna?” och det fick jag äta upp. De skämtade med mig ett bra tag efter det. ”DIN Anna va?”, ”Äldste Svensson blir snart förflyttad från Espoo, när missionspresidenten får veta om den här romansen” mm. Vi svängde i alla fall förbi Iso Omena för att säga hej, men det var inte hon som stod där just då.

Vi hade ett möte bokat med Kari efter det, men det blev inställt, eller snarare flyttat till torsdag.

Vi hämtade upp Nikke runt ett-tiden och vidare till undervisningen. Personen i fråga var tyvärr inte på plats. Vi gick tillbaka till bilen och gick igenom innehållet i första diskussionen med Nikke (typ undervisade honom den). Jag tyckte det kändes bra, och han berättade att han kände Anden starkt under undervisningen. Jag har nog hittills inte träffat en medlem som känner något annat första gången de hör den första missionärslektionen/-diskussionen. Det hela tog ungefär en timme. Efter det var det dags att gå till vårt andra möte tvärs över gatan, Riita.

Det gick bättre, hon var hemma och bjöd in oss. Hon var hela tiden så ärlig, jag kände Anden starkt ett par gånger, och påpekade det genom att bara pausa i undervisningen och fråga ”hur känns det här för dig”. Hon verkade dock inte dela känslan, åtminstone var det inget som hon lade märke till.

Anden ledde vår diskussion lite annorlunda än vad vi hade övat i bilen med Nikke. Det gick allt som allt mycket bra, i slutet kom vi av ämnet lite då Riita frågade lite om orättivsa och ondska i världen. Som jag lärt av Nephi i Mormons bok (1 Nephi 11:17), och av syster Mudrick, svarade jag ”jag vet inte, det är svårt för mig också att förstå, men jag vet att Gud älskar sina barn. Vi skall tillbaka till henne på söndag.

Efter det tog vi med Nikke hem på lunch, sedan följde han med ut och tittade på när vi knackade dörr en stund. Efter att han gått hem åkte vi till Kaitaa för att knacka dörr lite, men hann inte så länge för vi skulle ha ”English Game Night” i kapellet ikväll. Vi tog vägen förbi Iso Omena på vägen till kapellet och Anna var där. Hon blev glad att se oss, och vi stod och pratade i ca 20 minuter. Jag frågade om hon ville på Fest i Nord¹Kyrkan anordnar många ungdomsaktiviteter, eller ”ungdomskonferenser” som kyrkan kallar det. En av de årligt återkommande sådana är ”Fest i Nord” som kyrkan i Sverige, Norge, Danmark och Finland turas om att arrangera en sommar i taget. I år råkar det hållas i Finland. Hon sade att hon gärna gjorde det om hon var ledig. Vi var 8 missionärer där, och Jari som varit på mission i Sverige. De spelade lite Amerikansk fotboll men jag fattade inte riktigt reglerna och gick efter en stund och joggade runt planen istället. Sedan brottades jag lite med Ä Schachtsneider.