På morgonen tog vi tåget från Oulu till Jakobstad. Vi hade ingen telefon, den skulle komma med posten om ett par dagar. Det kändes lite underligt, som att vara avklippt från världen på något sätt, man är ju så van att alltid kunna ringa eller skicka ett meddelande.
På stationen i Bennäs (samhället där tågstationen för Jakobstad ligger) hämtade en medlem upp oss, Leif Back. Han körde oss in till stan till vår lägenhet där flera medlemmar höll på att greja i ordning åt oss. De hade till och med mat på spisen åt oss! Fantastiskt.
Vi packade upp, åt och gick till affären för att handla hem lite basvaror och frukostmat. Lägenheten låg precis i centrum (korsningen kyrkogatan/alholmsgatan), vid en galleria där det fanns en halpahalli, direkt översatt billigahallen.
Sedan rensade vi lite i garderoben där allt gammalt material var inställt. Det har inte varit missionärer i Jakobstad på ett drygt halvår, så vi har inte fått någonting överlämnat utan får börja på ny kula. Vi letade lite om det fanns gamla uppteckningar på dörrknackning, vilka adresser som nyligen tackat nej, så vi slipper gå och irritera folk igen… men vi hittade inget. Bara en massa förlegat material, böcker, broschyrer etc. som vi bestämde oss för att slänga i containern på utsidan. Ingen verkar ha slängt något på något decennium här.
Klockan halv sex blev vi hämtade av Klas Byggmästar (inte Äldste Byggmästars familj utan Klas var hans farbror). Vi var bjudna hem till dem på våffelparty. De hade dessutom en familj på besök som undersökt kyrkan tidigare. Vi fick en tid att besöka dem om ungefär en vecka. En riktigt fin första dag i området! Pappan i familjen hade ett stort bilintresse, han hade en jättestor gammal amerikanare. Vi fick åka med den när han skjutsade oss hem på kvällen, motorn var på 7 liter och bilen gick mjukt som en båt.
Det är lite rörigt med språken här i Jakobstad, medlemmarna hoppar friskt mellan svenska, finska och engelska när de pratar med oss och varandra.
Det känns fantastiskt bra att vara här, jag känner verkligen att det är rätt plats och rätt tid för mig. Jag tror det kan ske underverk här om vi har tillräckligt med tro, det är något jag känt hela dagen.