Detta var en ganska slapp söndag. Vi var i kyrkan, åt middag med Klas o Heidi och deras barn, hade ett samordningsmöte¹Samordningsmötet är då missionärerna samordnar sitt missionärsarbete med församlingens. I stora församlingar finns medlemmar som är kallade att vara missionärer, att själva gå ut och kontakta och hitta undersökare, men i mindre församlingar består det mest av att de meddelar oss vilka mindre aktiva som skulle vilja ha besök, och vi berättar om vi vill ha hjälp under veckan med någon undervisning, att ta med någon medlem etc. med Klas.

På kvällen hälsade vi på hos en äldre medlem, mindre aktiv (Klas föreslog att vi skulle åka dit). Det var tur att Äldste Ahonen var med för jag förstod i princip inget av vad han sade.

Vi träffade Kim också, han var som vanligt trevlig, och vi accepterade en inbjudan att komma med dem till baptistkyrkan någon onsdagkväll. Den ligger precis utanför vår lägenhet, i bottenvåningen på en lägenhetsbyggnad intill skolparken.

Baptistkyrkan hade förresten något tältmöte söder om stan idag, tror det var arrangerat ihop med div. frikyrkliga samfund. Vi tittade in en kort stund men konstaterade att det inte var något för oss. Det var en kvinnlig predikant där som betedde sig sådär som om hon vore i extas, det var väldigt olustigt att lyssna till. Hon pratade om att bli ”frälst” och att de flesta ”underverk” sker sent in på natten, därför uppmanade hon folk att stanna kvar, sjunga och lyssna många timmar till för att få en ”andlig” upplevelse. Nog är det nog en andlig upplevelse alltid, om man nu stannar och mitt i natten får uppleva någonting. Jag undrar just vilken ande det är som verkar då…