Idag var nästan som en vilodag för oss, vi knackade dörr i ca 1½ timme på morgonen, sedan var vi i kyrkan i 6 timmar och hjälpte till under distriktsaktiviteten de hade (det blev ingen pizza med Freddy, nästa vecka istället). På kvälen var vi ute i 1½ timme till och knackade dörr. Det är så mycket lättare att hålla sig engagerad och entusiastisk när man har kortare tid, efter 6 timmar av nej nej nej och en och annan elaking är det betydligt svårare.

Jag hade ett roligt telefonsamtal med President Hoyt idag. Freddy ville nämligen att vi skulle se en film med honom nästa gång vi kommer, en Disneyfilm. Regeln är nämligen att vi inte ser på TV under mission (undantag för Disneyfilmer då vi spenderar julafton hos medlemsfamiljer). Jag sade till honom att vi inte får det, men han ville så gärna att jag skulle fråga missionspresidenten extra, så det gjorde jag, typ…

– President Hoyt
– Hi! President, Pietarsaari here.
– Oh hi Elders.
– Do you have a sec, I only have a short question
– Sure, go ahead
– We have this less-active member that wants me to ask your permission about seeing a disneymovie with him, he wouldn’t take my ”no” for an answer. I know what you’re going to say, so just say it so I can tell him I asked you
– A disneymovie?
– Just give me the answer
– No!
– Thank you, that’s all I needed, see you at zone-conference President
– All right, have a good day you two

Min kamrat som gärna hade sett en film tittade på mig… jag sade ”I kind of asked him…” och han bara skakade på huvudet med ett leende, han såg ut som han tänkte något i stil med ”du ändrar dig nog aldrig” haha.

Fick ett brev från Viggo som jag läste ikväll. Han berättade om hur han träffat några Kristna amerikanska tjejer på stan som spontant firat hans födelsedag. Det fick mig att åter igen tänka på att det finns så många människor runt omkring mig som följer frälsarens exempel så mycket bättre, i kärlek och i tro, tillhörande alla möjliga kyrkor.

Vår tro är att vi representerar den enda ”sanna och levande kyrkan” (enligt Herrens förord till Läran och Förbunden), tyvärr inte alltid de sanna och levande medlemmarna. Skämt åsido, kyrkan innebär alltså läran, organisationen och ledarskapet (profeten). Det är den enda kyrkan som är byggd på klippan (på uppenbarelse från Gud, och på myndighet från Gud, prästadömet), och det är min övertygelse att det i kyrkan finns de bästa förutsättningarna för tro, lycka och en relation till Gud byggd på ”klippan” (frälsarens liknelse under bergspredikan). Däremot är det också min tro att det finns individer som inte tillhör denna kyrka som lika fullt är grundade på klippan i sin personliga relation till frälsaren.