Under förmiddagen knackade vi dörr och träffade en ung mamma som undersökt kyrkan tidigare. Hon sade att hon hade läst i Mormons bok, att hon hade bett, och att hon fått ett svar som det tog lång tid för henne att bli till freds med. Hon sade att svaret hon fått på sin bön var att boken inte var sann. Jag frågade om vi kunde prata lite om det, kanske vid ett bättre tillfälle, och hon svarade att ”Jag bollar det tillbaka till dig, du kan be om det, deal?”

Vår enda kommentar till varandra då vi gick därifrån var ”That was wierd” (sv. ”det var kontigt”). Jag förstod inte riktigt vad hon menade med att be om det, men jag tror inte vi kommer gå tillbaka. Vi knackade dörr resten av dagen, och vid 17-tiden gick vi hem till Freddy, vi var bjudna på pizza. Jag hade en tanke på ett andligt budskap om den Helige Andens frukter från Gal 5:22-23 (kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning), jag tänkte kort fråga dem om de ville ha mer av det här i sin familj, och om svaret då vore ja, vilket jag trodde och hoppades, så skulle jag föreslå för dem att de skulle ha familjebön tillsammans en gång om dagen. Jag fick dock aldrig något tillfälle.

Då vi gick hem träffade vi ett ungt par som vi skall försöka undervisa imorgon. Dessutom har vi ju veckans stora grej imorgon, Nyman…

De resande äldsterna kom förresten ikväll också, den här gången är planen att de skall jobba med oss, förra visiten var ju bara logi.