Det här var en helt ok dag. På morgonen hade vi ”service” hos Mäkelä, vi skyfflade grus och bar plattor, det var kul.

Efter det var vi alla fyra (de resande Äldsterna är här) bjudna på middag hos Johan och Camilla. En rolig anekdot är Piimä-testet. Det är surmjölk som är vanligt i Finland (som vår filmjölk hemma) men knappt finns i USA. Testet på manlighet bland finska missionärer är att dricka ett glas Piimä, vilket Johan utmanade äldste Holiday att göra. Själv svepte jag också ett glas, och det väldigt snabbt till äldste Holidays stora förvåning. Jag avslöjade först efteråt att jag vuxit upp med det till frukost, om än i tallrik och med flingor. Efter maten hade vi ett budskap om fasta.

Efter det var jag och Äldste Holiday hos Nymans. Det känns som att jag lärt känna familjen bättre nu, och hoppas nästan att jag inte blir förflyttad.

Den helige anden var stark även ikväll. Både Dan och hans fru var med under diskussionen, även en av döttrarna viss del av tiden. Vi småpratade ganska mycket, sedan talade vi om Andens frukter (samma budskap som jag haft vid flera tillfällen under veckan). Vi fastade ju tillsammans, men Dan var inte med tyvärr, däremot var hans fru med på fastan.

Äldste Holiday bar vittnesbörd om Joseph Smiths första syn, och pratade lite om hur allt hänger på den, på huruvida det faktiskt hände. För om det hände så som Joseph berättade, då är allt vad han undervisade sant, och kyrkan står på en stadig grund, och varje människa behöver själv ta reda på om det är sant, genom att gå till Gud.

Äldste Holiday tror att Dan är rädd för att fasta, för han vet att ett svar kommer, och han vill inte ha det svaret. Man kan bara spekulera i varför, så det gör jag inte.

På vägen hem föreslog Äldste Holiday även att vi föreslog för honom att ta fram sina dagböcker från mission, och brev som han skrivit hem, och läsa dem. Det brukar väcka andliga känslor och tankar till liv när man går igenom sådana minnen.