Idag hade vi en undervisning som lite grand var mallen för hur en undervisning inte bör gå till. Vi hade med oss en medlem, vilket är bra. Dock är det ibland så att medlemmar blir så ivriga att få vara med på undervisning att de pratar alldeles för mycket. Deras roll är inte att leda diskussionen, inte att sköta hela undervisningen, utan att vara ett stöd och en vän, och erbjuda den som undersöker kyrkan en länk till verkligheten eller vardagen, att visa att alla mormoner inte är slipsprydda missionärer som går runt och arbetar ideellt hela dagarna för att sprida evangeliet och Mormons Bok (det gör vi ju ”bara” under två år).

Dessvärre fick vi inte så mycket utrymme att prata, men vi skall ändå komma tillbaka, om ca 5 veckor, då de är åter från semestern.

Ett problem när medlemmar tar på sig rollen att undervisa undersökare är att de gärna väver in sin egen tro eller tolkning utöver det som utgör kyrkans lära. Som missionärer är vi tränade i att undervisa bara de enkla och tydliga delar av evangeliet som inte kan misstolkas eller innefatta en egen tolkning.

En annan liten grej är att många av kyrkans medlemmar i Finland har själva undersökt kyrkan i många år innan de verkligen beslutar sig för att döpa sig och bli medlem. Så när vi kommer med vår inriktning att människor bör ta emot dopet så snart de fått en andlig bekräftelse på att evangeliet, och Mormons Bok, är från Gud – ja då tycker de att vi skyndar på tok för snabbt. De vill gärna att människor skall ta sina år på sig att bestämma sig. En fördel med ett så länge övervägt beslut är givetvis att de då oftast förblir verksamma medlemmar. Om man tar ett beslut i all hast så är det kanske större risk att man sedan ändrar sig och ändå inte blir så engagerad i kyrkans verksamhet. Men riktlinjen från kyrkan är ändå att inbjuda alla människor till dop så snart de fått ett vittnesbörd, ett bönesvar.

Vi knackade dörr resten av dagen, jag mådde lite dåligt så det blev Äldste Wooley – showen i några timmar (dvs jag stod mest bredvid, han skötte allt snack). På kvällen tittade vi in hos Conovers, han hade nyaste numret av National Geographic, den handlade om ny teknik inom flyg. Även om de alltid är glada att se oss så tror jag de kanske tycker att vi är lite bekväma av oss som tittar in där om kvällarna istället för att vara ute och arbeta. Problemet är ju att när det blir för sent (och mörkret fallit för många timmar sedan) är folk inte så sugna på att prata, och knacka dörr är ju inte tal om efter kl åtta, barn sover och det är i övrigt inte lämpligt iaf.