Den här dagen var mycket bättre än gårdagen. Wensel och S hade lämnat sin bil på service och bad oss hämta dem och åka på split (dvs. bytas av så att jag och Wensel jobbade ihop under dagen och Allen och S).

Först knackade vi dörr i några timmar, sedan hade vi undervisningen med systrarna som inte blev av igår. Vi upptäckte dock snart att jag egentligen inte behövdes för hon pratade flytande Finska, mycket bättre än någon av oss. Syster Doxie var på utbyte, med Wheeler, det var kul. Jag fick vara med henne på en undervisning innan hon åker hem, vilket är om en vecka. En sak som gjorde intryck på mig – kvinnan som vi undervisade sade ”börja inte prata med mig om Mormons bok” och då var det det enda syster Doxie gjorde. Hon har ett starkt vittnesbörd om den, Mormons bok var det enda som hjälpte henne under hennes svåraste tid i livet, den ligger väldigt nära hennes hjärta så hon varken kunde eller ville låta bli att vittna om den. Den Heliga Anden var påtaglig i rummet, kvinnan satt tyst och lyssnade. Sedan behövde jag och Wensel gå, de hade en tid bokad med Inas familj, antagligen ett farväl till Wensel, och jag fick haka på.

Efter middagen som var väldigt god, hade Wensel ett budskap om Helamans armé från Mormons bok. Det är berättelsen om 2000 unga män vars fäder hade levt ett krigiskt och ondskefullt liv, och sedan omvänt sig och slutit förbund med Gud att aldrig mera utgjuta blod. De begravde sina vapen. Sedan kom fienden till anfall, och sönerna som inte ingått detta förbund tog till vapen för att försvara sina familjer, så att fäderna inte skulle behöva bryta sitt förbund. Gud bevarade var och en av dessa unga krigare så att inte en enda av dem förlorade livet, dock blev alla skadade i striden. Se Alma 53 och framåt. Efter det hade de två frågor från skrifterna/kyrkans lära som jag kunde hjälpa dem med.

Efter det hämtade vi upp de andra äldsterna och hämtade deras bil från servicen. Efter det åkte jag och Allen till Anu och Allan (hon som varit utbytesstudent i USA, han som är halft Australiensare, som jag och Ä Holiday mötte här om dagen). Redan när vi kom innanför dörren kände jag en glad stämning. Hon är alltid glad vad det verkar. Deras bebis var pigg och skrattade hela tiden. Vi började ganska snart att prata om Mormons Bok. Hon hade läst, men inte haft bön. Hon hade två saker som irriterade henne, det första var att boken var Amerika-inriktad, det andra var att den var mans-fokuserad. Vi pratade lite om det. Allen hade inte tagit sig tid att läsa något ännu. Det skulle dock lugna sig lite på jobbet nu så han skulle ha tid i veckan.

Vi nämnde Äldste Conover och hans tidigare erfarenheter från yrkeslivet och de var mycket intresserade att få träffa honom (Allen är i teknikbranschen också, antar att de flesta är nyfikna på någon som arbetat för NASA ett helt liv). Vi bjöd in dem till nästa presentation som Conover skall ha på ämnet, och bjöd även in dem till kyrkan på söndag. Jag nämnde klassen ”evangeliets grundprinciper” som biskopen har på söndagarna och Allen var lite intresserad av den så han frågade lite kring det. Vi bjöd även in dem till kyrkans allmänna konferens som kommer snart (som går två gånger per år). Diskussionen avslutades med att vi alla hade varsin bön. Anu hade bön, hon bad att vi skulle komma att ha många givande diskussioner framöver, och bad att många människor skulle ta emot oss. När det var min tur bad jag på svenska, det kändes så annorlunda. För mig var det den bästa delen av hela besöket, jag kunde på från hjärtat, på mitt eget språk.