Idag delade vi på oss och arbetade med Folley och Schachtsneider. Jag och S knackade dörr, och vi diskuterade lite med vår svensktalande kontakt, Bo, men det var mest en nyfikenhet efter information om kyrkan.

Efter lunch på Hesburger bytte vi och jag och Folley knackade dörr. Vi hade några givande samtal sinsemellan, men ingen direkt framgång i arbetet.

Vi begav oss hemåt till vårt eget område. ”De verkar inte ha så många böner som oss” sade min greenie plötsligt. Han har noterat när vi varit på utbyten några gånger (”split” som vi kallar dem) att vi generellt sett har fler böner än många andra missionärer, och att vi därmed involverar Herren mer i vårt arbete. Det är delvis något som hans bror har inspirerat mig till, även om jag alltid sökt Herrens inspiration i vart vi skall gå och hur vi skall lägga upp dagen. Jag menar inte att vi skall slå oss för bröstet och tycka att vi är bättre än andra missionärer omkring oss,  men jag tror att det är viktigt ATT involvera Herren i arbetet så mycket vi kan, och det tyckte min kamrat också. Han menade det som något han är glad eller tacksam över att vi gör.

På vägen hem på kvällen stannade till hos en medlem som inte kommer till kyrkan så ofta (”mindre aktiv” som vi kallar dem) och hade en fin stund.