Söndag, vi var inne ett bra tag under morgonen och planerade kommande vecka. Efter det tittade vi förbi hos Halme. Vi skall dit igen på fredag tillsammans med Ä Conover, han skall köra en exklusiv rymdpresentation.
Min kamrat hade tal i kyrkan idag, han talade på ämnet ”Jag är Guds lilla barn”. En tanke blev kvar hos mig – att Gud ger oss så många gåvor, men det sker så tyst och ödmjukt att vi ofta inte lägger märke till det.
För länge sedan ställde jag en fråga till biskop Tapola ”NÄR får vi syndernas förlåtelse” och idag kom han med ett kapitel i L&F, 55:1, som svar på den frågan.
SE, så säger Herren, ja, hela jordens Herre, till dig min tjänare William: Du är kallad och utvald, och sedan du har blivit döpt i vatten, och om du gör det med blicken endast fäst på min ära, skall du få förlåtelse för dina synder och ta emot den Helige Anden genom handpåläggning
Intressant. Broder Jones hade en lektion på ämnet andligt och timligt oberoende. Han pratade mycket om ”att ägna tid åt att inhämta kunskap om eviga ting” såsom att läsa skrifterna. Broder Voutilainen hade ett inlägg i den debatten att ”då är det nog så mycket bättre att byta jobb om det är så att jobbet tar upp all vår tid så att vi inte har tid med att fundera över eller lära oss djupare sanning”, han menade på att ”vi behöver inte mer rikedom än att vi klarar oss”. Min kamrat hade in insikt längs samma linjer.
Använd ditt liv till det som det gavs för, Alma 12:24:
Och vi ser att döden drabbar människorna, ja, den död som Amulek har talat om som är den timliga döden. Men människan fick en tid sig förunnad då hon kunde omvända sig, och därför blev detta liv ett prövotillstånd, en tid att bereda sig för att möta Gud, en tid att bereda sig för det oändliga tillstånd som vi har talat om, vilket kommer efter de dödas uppståndelse.
Efter kyrkan åkte vi hem för att äta, sedan svängde vi förbi Niina. Hon tyckte det var kul att jag hade en finsk kamrat nu. I kvällningen besökte vi familjen Karjalainen och undervisade som planerat en första diskussion tillsammans med Nikke, som en liten förberedelse för hans mission, och för att ge familjen ett andligt budskap, och det kändes bra.