På morgonen hade vi finska-lektion för första gången på 7 veckor. Det var kul. Jag och min kamrat sjöng i bilen på vägen dit, den helige Anden lyfte oss. Sedan hade vi exchanges med assistenterna 1Missionspresidenten har två missionärer som fungerar som hans assistenter. De fixar med flyttar, sköter praktiska grejer och när de har tid är de ute och gör missionärsarbete, antingen själva i ett eget litet område i Helsingfors, eller med oss på sådana här utbyten/exchanges/splits, det finns många namn på det. Jag arbetade med Perry under förmiddagen. Det började med att vi åkte till Haaga för att han skulle ge tillbaka ett busskort han lånat när de arbetade med dem tidigare i veckan.. Jag har också ofta glömt att ge tillbaka busskort jag lånat vid exchanges. Efter det kollade vi några ”comebacks” och knackade dörr lite, det enda som hände var att vi fick en undervisning bokad för måndag.
Vi åt en snabb lunch, sedan åkte vi till ett dop som församlingen hade (ett av barnen i församlingen som fyllt åtta, det är då man tidigast får döpa sig). Paret Kytölä var där – adventister som jag hade en undervisning hos för länge sedan i Masala. Världen är liten ibland… eller kanske snarare så här – eftersom de kände den här medlemsfamiljen var de villiga att släppa in oss och lyssna på vårt budskap den där dagen.
Efter det arbetade jag med Fowler. Vi knackade dörr, och kom in hos en kvinna för att undervisa. Vi började prata om hur familjen kan bestå för evigt, och det var en lite förvirrad atmosfär till en början. Då vi började prata om Joseph Smith och Mormons bok kände vi den Helige Anden fylla rummet, resten av diskussionen var fylld av frid. Hon bestämde sig dock för att inte ta emot vår utmaning att läsa och be om Mormons Bok.
Efter undervisningen satte vi oss i solen och utvärderade den. Antar att det är något assistenterna brukar göra när de är ute – utvärdera och planera för förbättring om man hittar svaga punkter i en missionärs arbete/undervisning.
På kvällen satt vi och väntade på de andra två som gatukontaktade. Då vi satt där i bilen kom någonting till mig så starkt – kanske jag skulle bli Institutlärare, som president Hoyt föreslog den där kvällen på Asian Garden i Jakobstad då vi pratade framtidsplaner och karriärer. På kvällen bevittnade vi något av en fight utanför vår lägenhet. Vi sprang ut för att se om vi fyra kunde hjälpa eller bryta upp, men då var det redan över.
Vi åkte hem till systrarna för att plocka upp bilen (de hade lånat den pga arbete i Masala under dagen). De berättade att Katja tydligen är mer intresserad av mig än av vårt budskap… typiskt. Och typiskt att hennes man då hade rätt i sin svartsjuka. De tror dock att hon ändå är uppriktigt intresserad av evangeliet. Hon hade dessutom sagt att hon inte vill besöka kyrkan förrän jag är ”ute ur bilden” för att inte blanda ihop saker.