Det första som hände idag var ett besök hos syster Korhonen. Vi gav vårt julbudskap och därefter knackade vi dörr ett tag. Vi träffade en trevlig kvinna som sade att hon var mycket intresserad av religion och sade att hon skulle komma till kyrkan på söndag. Ingen annan framgång. Vi spelade därefter bandy med några medlemmar. På kvällen gav vi vårt julbudskap till Kari, grenens missionsledare¹Det är en del uppdrag och positioner att blanda ihop här… utöver den organisation som missionärerna ingår i, med en missionspresident samt distriktsledare och zonledare utvalda från missionärs-”kåren” så har varje församling eller gren i kyrkan sin egen missionsledare, hans ansvar är främst att samordna missionärernas arbete med församlingens eget missionsarbete. I vissa församlingar finns medlemmar som har som ämbete/uppdrag att verka som missionärer på hemmaplan, i den mån de kan. De kan gå ut med missionärerna, eller själva kontakta människor, ordna gatumöten, presentationer, utställningar etc., sedan besökte vi Marta. Det är hon som bor vid familjen Kokkonen. Det var hos Marta vi dammsög för ett par veckor sedan. Hon har som sagt bekymmer med depression och mediciner. Hennes tolvåriga dotter var hemma idag. Jag kände medlidande för deras situation. Det är ju väldigt svårt för Marta att ta hand om en tolvåring, för att inte tala om uppfostran – orka ta strider med en snart tonåring när man mår så dåligt själv… och för flickans del måste det vara en jobbig och otrygg tillvaro.Vi försökte hitta något att göra för att hjälpa dem, men vi kunde inte komma på någonting. Vi stannade i ca 20 minuter, sedan traskade vi över till Kokkonens.

Jag småpratade lite med Ari, sedan visade jag mitt lilla fotoalbum hemifrån för Mirja. Vi fick skjuts hem med dem, vi har ju som bekant lånat en viktbänk (bänkpress) av Ari, och han undrade om vi använde 25kg-skivorna någonting. Det gör vi inte. Va? Kunde han se det på oss? Haha… Så han passade på att ta dem med sig hem. Innan jag gick och lade mig ikväll kände jag mig driven att skriva ett brev till en vän hemma. Vanligtvis skriver vi bara brev på förberedelsedagen, men eftersom jag kände Andens maning så gjorde jag det nu ikväll innan jag tog natten.