Herren gav den till oss

Under morgonen knackade vi dörr, lika fruktlöst som vanligt. Vi åt lunch, påbörjade vår fasta för Ari och Jocke, och fortsatte knacka…

Under dagen funderade jag över gårdagens erfarenheter. Jag tror att jag förlitar mig för mycket på egen förmåga vid dörren. Inte för att den är så stor, men jag tänker mycket på vad jag säger, och försöker få människor att stanna upp åtminstone en liten stund. Jag kanske skulle fokusera mera på min tro på att vi kommer att göra ett gott intryck, fokusera mera på att slappna av och utstråla ro och trygghet, med tro på att en del av frälsarens ljus kunde lysa genom mig och in i deras liv.

Ikväll undervisade vi Jocke om det stora avfallet, då apostlarna dödades och Kristi kyrka togs bort från jorden. Vi pratade om återställelsen, varför det behövdes en profet, och vi pratade om uppenbarelse. Kari var med oss på undervisningen.

Till viss del ser jag mig själv, eller i alla fall min egen erfarenhet, i Jocke. Det är härligt att undervisa någon som är så villig att ta emot evangeliet, och sådan var jag också. Jag var aldrig nere i något alkohol- eller drogträsk som honom, men just känslan av att det som finns i världen inte ger mig tillfredsställelse, jag sökte något högre. Ikväll när jag undervisade om skillnaden mellan ”kul” och ”lycka” sade Jocke ”Ja, jag har haft tillräckligt kul” (på finska ”hauska”).

Allt det här med Jocke får mig att tänka på något jag läste i Hartman Rector Jr’s bok, att vi skall se till Herren för våra välsignelser. Vi gjorde allt som förväntades av oss genom att vara ute och söka sökande människor, undervisa så gott vi kunde bland dem som talade med oss osv. men ändå hittade vi inte någon person som ville undersöka kyrkan närmare (utom Eero alldeles nu nyligen). Så hände det här med Jocke, att han plötsligt upplever vissa saker och beslutar sig för att omvända sig. Genom sin mamma har han ju alltid haft tillgång till evangeliet, men det har förmodligen inte betytt så mycket för honom förrän nu.

Det känns som att vi inte skapat framgången, utan Herren har givit den till oss.