Reflektioner

På morgonen var vi i kyrkan och ordnade lite saker inför Jockes dop. Vi hade planerat att Kari skulle döpa honom, det är ju han som är med oss på undervisningarna. Jocke hade dock en invändning och ville att någon av oss två skulle göra det. Han slinglade slant och det föll på mig. Det skall bli kul.

När vi satt där i kyrkan funderade jag över något som står i L&F 130, att det vi tillägnar oss i detta liv genom flit och lydnad, kommer att följa med oss i uppståndelsen. Jag undrar om samma princip gäller bakåt, att de talanger och förmågor vi föds med, har vi pga. vår flit och intresse i vår andliga tillvaro innan vi föddes till jorden med en kropp…

Jag funderade lite över tankens makt också, någon har visst sagt att ”som en människa tänker, sådan är hon”. Jag reflekterade över att då jag och Äldste Smith fokuserar på ett gemensamt mål, då vi är i kyrkan och undervisar, eller då vi besöker någon med ett budskap, då har vi fullkomlig enighet. Det var samma med mig och Bill hemma, då vi gick ut på hemlärarbesök så var vi eniga och kände andens vägledning, men i vardagslivetvar vi ganska mycket osams. Så är det med mig och Äldste Smith också, allehanda meningsskiljaktigheter… blir vi för fokuserade på oss själva när vi inte har någon viktig uppgift framför oss, eller när vi inte har någon annans problem att engagera oss i? Är det det som är nyckeln – att tänka på andra istället för sig själv…

Två människor jag träffade idag fick mig att tänka på ett annat citat jag hört hemma, att ”Det som bäst indikerar en persons omvändelse till Jesus Kristus är hur de behandlar sin familj, vänner, medarbetare och andra”.

Efter kyrkan skriftade vi, som vanligt. Under eftermiddagen reflekterade jag (ja, mycket reflekterande idag…) över den moderna värld vi lever i, och hur annorlunda det är att leva idag mot tidigare tidsåldrar i världens historia. Vi använder knappt vår kropp utan utför stillasittande arbete, och för att bygga upp kroppen behöver vi gå på gym och lyfta metallklossar, ta tid ur vårt packade schema… miljön vi lever i med alla dessa maskiner, kan inte vara naturlig för vår skapelse, även om den många gånger upplevs som bekväm, men hur många olika smärtförknippade sjukdomar kommer inte pga. dessa ”bekvämliga” förhållanden?  Tänk att människan de senaste vad – 100 åren? har lyckats tämja till och med ljus och mörker så att det knappt spelar någon roll när på dygnet man är vaken och verkar. Det måste ha varit så mycket lättare på många sätt att leva förr, så mycket mindre att tänka på och ta hänsyn till.

Varför är vår tid så annorlunda? Därför att jag tror att den måste vara det. Den sista tiden, då spillror av Israels hus skall samlas från hela jorden, så att ett folk är berett att möta brudgummen vid hans ankomst…