Förberedelsedag, och för en gångs skull så vände vi på dagen – vi stannade inne under förmiddagen, tvättade och städade, och åkte till affären först senare. Det fick dagen att kännas mycket längre, skönt.

På kvällen undervisade vi Jocke den fjärde diskussionen, det är min favorit. Vi pratade om livet här på jorden, meningen med allt. Vi pratade om att vi levt hos Gud innan vi föddes hit till jorden, och vi pratade om uppståndelsen och den härlighet som är förberedd för oss efter detta liv om vi önskar den.

De som kommer att leva närmast Gud och Kristus är de som ”passar in”, som vill vara där, som är bekväma med att vara där. Jag skall anstränga mig för att leva ett sådant liv att jag kan passa bättre in där, för det är sannerligen något jag vill. Jag vill vara mera ärlig, givmild, öppen… Jag skall anstränga mig i min vardag och i min relation till min kamrat.

De sista veckorna har jag lite bekymmersamt funderat över äktenskap. Varför? Därför att jag känner att det inte kommer att bli lätt… jag ser alla mina sociala brister i min relation till min kamrat här på mission, och tänker att det säkert blir något liknande när man väl befunnit sig i ett äktenskap en tid. Mina problem med att jag inte är vänlig nog när jag är irriterad… att jag inte är ödmjuk nog… att jag inte kommunicerar tillräckligt väl… att jag inte kan styra om mina tankar till att tänka gott om honom då han gör saker som jag stör mig på… som den naturliga människan i mig stör sig på…

Jag läste Mosiah 3:19 för mig själv innan jag tog natten:

 Ty den naturliga människan är en fiende till Gud och har så varit från Adams fall, och kommer att så vara i evigheters evighet, om hon inte ger efter för den Helige Andens maningar och lägger av den naturliga människan och blir en helig genom Herren Kristi försoning och blir som ett barn: undergiven, mild, ödmjuk, tålmodig, kärleksfull, villig att underkasta sig allt som Herren anser lämpligt att lägga på henne, alldeles som ett barn underkastar sig sin far.

Jag måste helt enkelt varje dag sträva efter att minimera inflytandet från den naturliga människan, och försöka att ta den Helige Anden till vägledare för att kunna vandra en högre väg.