Tar fångar i en skrämmande takt

Dagen började med möten i kyrkan, det var extra kul att Eero Määttä kom. Min kamrat hade tal, det är ju hans sista söndag här. Hm, tiden har ändå gått rätt fort…

Innan mötena satt jag och läste L&F 84 om prästadömet, och fick ett starkt vittnesbörd om det, det kändes som att kraft från ovan kom till mig. Jag vet att vi är sända att samla in dem som Herren har förberett, de av allt folk som är villiga att sluta förbund med Honom, men när jag läste verserna 49-52 så kände jag att vi har även ett ansvar att göra något för att frigöra dem som Satan har bundit med hårda band och tunga kedjor. Under senaste generalkonferensen sade Äldste Ballard att Satan tar eviga fångar i en skrämmande hög takt (eng. ”taking eternal prisoners at an alarming rate”). Jag tror inte bara vi skall samla in de som redan är ”rättfärdiga” (i relativa termer alltså, egentligen finns ju bara en enda person som varit rättfärdig, Kristus) och som väntar på att höra Herrens evangelium, utan även sträva efter att fritaga dem som förblindats av de synder Satan lurat in dem i, eller de ”människofilosofier” som han lurat dem att tro på.