Någon form av förberedelsedag igen… vi spenderade större delen av dagen i stan, min kamrat letade finsk musik att ta med sig hem… boooring att hänga efter i affärer en massa timmar, men men…

Ikväll knackade vi dörr i Oulu, jag och Äldste Smith. Hans sista runda, på ett bra tag… och det känns lite konstigt och overkligt att han åker hem imorgon, då ses vi inte mera, förmodligen någonsin, här på jorden.

Medan vi gick där och pratade men människor så hade jag en mera sorgsen känsla än tidigare över dem som vi ändå kände att vi fick lite kontakt med, men som ändå valde att avstå att höra mera. Visst, jag vet att jag själv förmodligen hade gjort likadant om de kommit till min dörr innan jag visste något om kyrkan (tror dock aldrig jag träffade några missionärer… pappa sa nej till jehovas vittnen en gång, men jag minns inte att jag någonsin mött missionärer från denna kyrkan tidigare). Men jag känner ändå på något sätt att jag för deras skull vill att de skall veta, se och förstå, mera än jag har velat eller önskat det tidigare… och den där upplevelsen för ett par dagar sedan när jag satt och studerade skrifterna verkar ha påverkat mig mer än jag trodde.

Jag såg en rolig vägskylt ikväll, ”varning för full student” ungefär. Det var i studentbostadsområdet, och någon hade tagit en triangelskylt och målat en man med studentmössa som kröp på marken. Stämmer nog ibland hehe.

Under kvällen där hemma i lägenheten satt Williams och Smith och pratade om sina missioner, och vad de skulle göra när de kom hem. De lyssnade på en låt som är bakgrundsmusik till en av seminariefilmerna som används i kyrkans utbildning, låten heter ”going home” och handlar egentligen om människor som åker hem för att vara med nära och kära över högtider, och i en andlig parallell att åka hem till Gud, till vårt verkliga, himmelska hem. Men just nu tillämpade de den på morgondagens äventyr för dem =)