Idag hade vi en bra dag av dörrknackning. På morgonen träffade vi en man från Portugal, vi hade en bra diskussion och han sade att han skulle komma till kyrkan på söndag. Därefter knackade vi på i några timmar, hem och åt middag, och inledde vår fasta för Michaela, som förhoppningsvis dyker upp i kyrkan hon också imorgon.

På’t igen, knacka och kontakta… inga intressanta händelser förrän fram mot kvällen, förutom att vi stötte på ovanligt många tjejer i vår egen ålder idag. På kvällen träffade vi den där predikanten igen, den yngre av dem, han som talat i tungor till oss senast. Hans namn är Jakob, och vi kallar honom på skämt ”broder Jakob” när vi pratar med varandra om honom. Han och några av hans fränder från deras kyrka var ute och pratade med ungdomar, det var skolavslutning idag (gymnasiet) så det vimlade av folk på stan. Vi hade närmare en timmes samtal med Jakob, han verkade lite förvirrad fram mot slutet. Han bjöd in oss till sitt hem någon dag så vi skall titta förbi när vi inte har något bättre för oss. Våra samtal med honom har ju hittills inte varit särskilt givande, men en inbjudan är en inbjudan.

Vi har satt som ett ”ultimate goal” att få honom att läsa mormons bok och bli medlem i kyrkan. Jag kan nog inte tänka mig något svårare här i Jakobstad, så kanske man når trädtopparna om man siktar mot stjärnorna.