Dagen började med service hemma hos Marlene Byggmästar, Johan körde med häckklipparen och vi städade upp kvistarna. Efteråt fick vi som vanligt god mat. Kl 3 påpekade Äldste Phelps att hans trainer gifter sig nu kl 15 finsk tid hehe. Vårt andiga budskap började med L&F 84:44

 Ty ni skall leva av varje ord som utgår från Guds mun.

Sedan vidare L&F 1:38

Vad jag, Herren, har talat, det har jag talat, och jag ursäktar mig inte. Och även om himlarna och jorden förgås, skall mina ord inte förgås utan skall alla uppfyllas, antingen genom min egen röst eller genom mina tjänares röst, ty det är detsamma.

Pratade lite om att det är lättare att tro på sådant som kommer från svunna tiders profeter, sådant som finns skrivet i bibeln till exempel, och som hände för flera tusen år sedan. Pratade lite om våra nya instruktioner rörande dopsinbjudan, och de reagerade precis som jag gjorde när jag först hörde att man skulle bjuda in undersökare till att döpa sig så tidigt som första eller andra besöket – dvs. att det är tokigt! Särskilt med den skandinaviska kulturen, särskilt med den finska kulturen. Men som sagt, det krävs större tro att följa levande profeter och lärare sända av Gud än döda… vi utövar vår tro på instruktionerna som vi fått.

Jag och Äldste Phelps inledde vår fasta idag. Innan vår gemensamma bön hade vi egna personliga böner, och den var annorlunda än någon bön jag haft, jag kände mig så väldigt nära min Himmelske Fader och min Frälsare under bönen. Jag kände ånger över de gånger jag inte varit på topp… det var en bön i omvändelsens och hoppets anda, och jag kände mig som sagt så nära Gud. Jag lade min lydnad på bönens altaret och lovade att leva efter allt jag kunde läsa mig till. Jag lovade också att hellre lägga ner en diskussion med min kamrat än att förlora den Helige Anden om ens för en tid. Jag läste ett citat en gång:

”Where there is contention, the spirit of the Lord will depart, no matter who is at fault”

Alltså oavsett vem som har rätt eller fel så drar sig Herrens ande undan då vi har stridigheter sins emellan.

Jag lovade också att med större kraft anstränga mig att hålla mitt sinne rent och mina tankar fokuserade istället för distraherade. Jag tänkte på L&F 121:45-46

 Låt även ditt inre vara fyllt av kärlek till alla människor och till trons egna, och pryd ständigt dina tankar med dygd. Då skall din självtillit växa sig stark i Guds närhet, och läran om prästadömet skall falla över din själ som himlens dagg.
Den Helige Anden skall vara din ständige ledsagare och din spira en oföränderlig rättfärdighetens och sanningens spira, och ditt herradömeskall vara ett evigt herradöme, och det skall utan tvångsmedel strömma till dig i evigheters evighet.

Om jag har rena tankar då kommer jag att ha ett gott självförtroende inför Gud, och kunna uträtta mera. Jag skall våga fråga Honom om större saker, och Han skall komma att välsigna mera eftersom min tro är så mycket större.

Det här är början till en bättre arbetsrelation med min kamrat, och med min Herre. Jag vet att jag också måste förlita mig mera på den Helige Anden och mindre på logik i våra undervisningar. Förklara mindre och vittna mer.

På kvällen var vi hemma hos en familj som vi mötte på stan här om dagen. Det var bara fadern hemma men vi undervisade honom, första diskussionen. Han fick en Mormons bok (eller ja, fick köpa den… intressanta nya regler runt det där… om än bara 1€). Han sade att han förmodligen inte skulle ha tid att läsa hela, men han lovade att läsa de markerade platserna inom en månad. Han ville ”ha tid att smälta” det vi pratat om, därför ville han inte ses igen förrän om en månad. Han lovade också att be om det för att få veta om det är sant.

Både jag och min kamrat kände Andens närvaro under hela diskussionen (trots att det var på svenska så kände äldste Phelps det). Jag tänkte aldrig efter vad jag skulle säga, och jag ansträngde mig inte för att hålla mig till min ”outline”¹Sedan en tid tillbaka skall vi inte hålla oss till de förtryckta missionärslektionerna/diskussionerna utan göra egna upplägg för undervisningen, men ändå täcka in de principer som finns i varje lektion, dock i en ’egen’ ordning, och på ett sätt som är mera anpassat efter de vi undervisar. Jag vet förresten att jag ibland kallar det för lektion, ibland diskussion. Det finns som sagt ett bestämt innehåll som vi skall täcka in under ett undervisningstillfälle. På det sättet är det ju en lektion, men det är också som en diskussion eftersom man hela tiden ställer frågor, och undersökarna får berätta vad de tror och tänker kring olika saker. utan det gavs till mig vad jag skulle säga och undervisa, precis som löftet i L&F 84:85

Bekymra er inte heller i förväg för vad ni skall säga, utan samla ständigt livets ord i era sinnen, och det skall i samma stund bli givet er den del som skall tilldelas var och en.

 

Innan kvällen var slut hade vi en till undervisning, med ett äldre par, men det var inte mycket att rapportera där tyvärr.