Idag kom assistenterna hit för utbyten¹utbyten är alltså när vi byter kamrat för en dag, så man får lite omväxling, och förhoppningsvis lära sig något nytt också.. Först gick jag ut med Äldste Williams. Det var ett tag sedan han var här uppe och jobbade, det var ju när han bodde i Oulu och det är ett tag sedan. Han kallas förresten för Pieni Williams, för att skilja honom från den andra Williams (som åkt hem nu, han var ju i samma grupp som Äldste Smith, och den här Williams åker i nästa ”change” för han var gruppen efter). Vi hade ingen framgång.

Efter lunch gick jag ut med Äldste Butler. Vi kom in till en man som var fäst vid sin Bibel. Han kunde inte acceptera att det fanns någonting från Gud utanför den. Vi berättade om vår övertygelse om att bibeln är Guds ord, men tog tillfället i akt att undervisa honom lite om hur bibeln blev vad den är idag. Vi berättade för honom att det på och efter Jesu tid fanns många skrifter, många uppteckningar av vad Jesus och hans lärjungar sagt och gjort. Dessutom fanns det uppteckningar kring hela Israels historia (moseböckerna, israels profeter ända fram till malaki osv.). Långt efter att Kristus och apostlarna dödats samlade man ihop några av dessa skrifter, och sammanställde dem till vad som idag kallas för bibeln. Det är långt ifrån en komplett sammanställning av allt som begav sig i Israel under Jesu tid (som i Joh 20:31) och var heller aldrig ämnat som en handbok för en kyrka, den gör ingenstans anspråk på att vara ett fullständigt Guds ord på något sätt.

Men det som står i den är sant, och kan leda en själ till Kristus.

Här har vi en annan bok som också innehåller värdefulla vittnesbörd om Frälsaren, i vissa avseenden tydligare och mindre tvetydig undervisning än den vi finner i bibeln… Den tar inte bort något från bibeln, utan styrker och i vissa avseenden förklarar de principer och sanningar som bibeln lär ut.

Vår man var tyvärr inte intresserad av att undersöka Mormons bok.

På kvällen undervisade vi Alexi om familjer, hur familjer kan vara eviga, hur de till och med var ämnade att vara det (när Adam och Eva befalldes att leva tillsammans fanns ju till och med inte någon död i världen ännu…). Vi pratade lite om vem Gud är också. Det var nog den bästa diskussionen jag haft med Alexi. Kanske var det också den sista.

Jag funderade ikväll över något som jag hörde i ett tal en gång. Varför prövade Gud Abraham? Behövde Gud se vad Abraham var villig att göra, att offra, för sin tro, för sin Gud? Nej, Gud visste givetvis redan vad Abraham skulle göra, han känner oss alla bättre än vi känner oss själva. Däremot behövde Abraham lära sig någonting om Abraham. Det var för hans egen skull. Så tror jag att det ofta är med prövningarna i vårt liv också.