Vi knackade dörr som vanligt. Vi träffade en trevlig kvinna som träffat missionärerna tidigare. Hon trodde på reinkarnation och lite annat utanför kristendomen, men hon sade att vi kunde komma förbi och samtala någon dag.

Under morgonen undervisade vi också en kvinna som Phelps och Kirkmann fann förra veckan, men hon hade ingan avsikt att läsa eller be för att ta reda på om vi är sända av Gud, så det lade vi ner.

Vi fick middag hemma hos familjen Moisio, och på kvällen stötte vi åter ihop med ”Broder Jakob”. Han sade:

”-Jag har studerat er kyrka på internet i timmar idag, det är ett faktum att ni inte är Kristna”

Ja, orka ta den debatten… andra kristna som tror att de kan ta monopol på benämningen ”kristen” och bestämma vem som är värd den etiketten eller inte. Jag vet vem som är min Frälsare, gör det att jag kallas Kristen? Jag vet inte. Skulle Kristus själv kallas ”Kristen” av de här grabbarna, eller passar han heller inte in i kriterierna? Faktum är att han och hans efterföljare ju också sågs som en avfällingsgrupp, ett sidospår till den tidens ”riktiga” religion. Etablissemanget på den tiden var ju vad som avrättade Jesus, och etablissemanget idag (statskyrkor…) är de som påstår att vi och en del andra Kristus-troende inte är ”Kristna”.

Det för tankarna till Nephis syn, där han ser Herrens folk i den sista tiden (1 Nephi 14:12):

”Och det hände sig att jag såg Guds Lamms kyrka, och dess medlemmar var få på grund av den skökas ogudaktighet och avskyvärdheter som satt på de många vattnen. Ändå såg jag att även Lammets kyrka, som var Guds heliga, fanns över hela jordens yta. Och deras besittningar på jordens yta var små…”