Månadsarkiv: maj 2004

Studsmatta

Publicerat av

Sista dagen i månaden. Vi hade kört lite väl mycket över vår månatliga allowance med bilen så vi skippade sporthallen i Helsingfors idag och stannade hemma, skötte vår mejl hemma hos Conovers och spelade lite bandy med de där killarna igen.

Vi var hemma hos en medlemsfamilj på kvällen och fick middag, och hoppade studsmatta.  Mitt lilla budskap efter middagen var att jag läste några favoritcitat från ”missionary’s little quotebook” och lät dem ha en liten skriftställesjakt, alltså slå upp verser i Bibeln och Mormons Bok som passade till det som citaten handlade om, det blev riktigt lyckat.

Händelselös dag

Publicerat av

På morgonen planerade vi lite för kommande vecka, sedan kollade vi lite kontakter. En av dem hade flyttat sedan vi sist var där. Vi hade även en undervisning med Jussi, mannen som jag och Dew först träffade, men han hade en bestämd inställning att man inte kan tro på det man inte kan se.

Efter det åkte vi till kyrkan, och hade förs samordningsmötet med missionsledaren (biskopen var också med). Det var ett ganska givande möte. Det kom fram att Pihlmans som vi besökte igår, och som var så vänliga mot oss, är Conovers frisör, och det är pga deras samtal som Pihlmans ringt kontoret och bett att få besök av missionärerna.

Det var bra tal på sakramentsmötet, och på söndagsskolan råkade lektionen vara precis det jag läste imorse (utan att veta…). Jag brukar vara rätt dålig på att läsa inför söndagsskolans lektioner, vi har ju haft undersökare i kyrkan så ofta på sistone så vi har ändå inte följt med på de lektionerna. Lektionen handlade om vad det innebär att omvända sig. Den sista timmen (prästadömet & hjälpföreningen) undervisade biskopen alla gemensamt, ämnet var missionärsarbete, med utgångspunkt från Äldste D Todd Christoffersons tal på kyrkans senaste allmänna konferens (i april).

Vi åkte hem för middag, och avslutade dagen med att knacka dörr en stund.

”Companionship inventory”

Publicerat av

Vi hade en bra dag med exchanges idag. På morgonen hade vi finskalektion i kyrkan som vanligt. Efter det åkte jag och Geurts för att knacka dörr i Masala. Colton-kvinnan var inte hemma idag heller, men vi fortsatte knacka dörr i det området.

Kl 15 hade vi undervisningen med paret Pihlman, de som ringde missionskontoret och ”anmälde sitt intresse” samma dag som min kamrat kom ut på mission/till mig. De bjöd in oss, och vi hade en bra diskussion. Det verkar som att de är mest intresserade av att veta information kring oss och kyrkan, inte så mycket andligt sökande. De skall dock läsa Mormons bok och be, sedan vet man aldrig vad som händer. De bjöd oss på juice, bullar och choklad. Då Mia hade avslutningsbönen innan vi gick, bad hon att vi skulle komma och diskutera fler gånger.

Efter det hade vi en middag hemma hos en medlemsfamilj. Mitt andliga budskap var från Ether 12:27

Och om människorna kommer till mig skall jag visa dem deras svaghet. Jag ger människorna svaghet för att de skall kunna bli ödmjuka, och min nåd är tillräcklig för alla människor som ödmjukar sig inför mig. Ty om de ödmjukar sig inför mig och har tro på mig, då skall jag göra så att det svaga blir starkt för dem.

Jag berättade att då jag kom till MTC trodde jag att jag var smart, men upptäckte snart att jag inte kunde lära mig finska så fort utan Herrens hjälp, jag fick ödmjukt koma till Honom för hjälp. Ännu ett exempel var då jag kom ut på missionsfältet, jag trodde att jag var andlig, och att jag visste hur man skulle göra för att vara en bra missionär. Efter en längre tid insåg jag att det lönar sig att studera mera i de manualer och material vi fick i MTC.

På kvällen knackade vi dörr i regnet. På vägen hem kände jag, efter dagens samtal mellan dörrarna, att jag behövde prata med dem om ”companionship inventory” (dvs tala ut om sina problem på ett konstruktivt sätt). Han tyckte inte de hade några större problem att prata om, och att han aldrig haft det med sina kamrater. Jag sade att det inte är enda anledningen, utan att för varje ”problem” man tar upp ger man ju även sin kamrat två komplimanger, så det hjälper till att föra oss samman som ett arbetslag. Samtalet fortsatte, jag påminde honom om vår utbildning i Helsingfors nyligen (inför att vi skulle få nya gröna missionärer att ta hand om), där vi blev instruerade, och alla lovade, att ha ”companionship inventory” med våra greenies. De lovade de att göra det, och jag sade att jag skulle följa upp under distriktsmötet på tisdag.

En stor välsignelse jag ser av min tid på mission är att jag blivit mera uppriktig både med mig själv och andra.

Levde hos Gud innan vi kom till jorden

Publicerat av

Jag tog en stund för att be och fundera över dagens plan. Det kom en tanke till mig att ringa Susan, och det gjorde jag. Vi fick ett möte om en timme! Vi tog med oss syster Tapola från församlingen och gick dit. Vi hade en riktigt bra diskussion, vi kände den Helige Anden så starkt, det var en vänlig atmosfär och barnen lekte bra. Hon fäste stort intresse vid läran att vi levt hos Gud innan vi föddes hit till jorden, eftersom det ligger mig mycket varmt om hjärtat också återkom jag till den principen på olika sätt ett antal gånger under undervisningen. Vi skall tillbaka på tisdag.

Vi var i Lohja senare under dagen, undervisade Marjatta igen, och det gick bättre än förra gången. Vi läste tillsammans från Mormons Bok och den Helige Anden var stark. Vi åt hemma hos medlemmar, och på kvällen kom Black & Geurts hem till oss, vi har ”exchanges” med dem imorgon.

På mission utan att bli missionär

Publicerat av

Idag hade vi zonkonferens. Den här gången var vi tidigt på plats, så att scenariot från förra konferensen inte skulle upprepas. Det var ett underbart möte, men det blev lite sorgligt för mig mot slutet då jag insåg att det var min näst sista, någonsin. Jag känner fortfarande att jag inte gjort min plikt till fullo, att jag inte varje dag sökt inspiration för var vi bör arbeta och vad vi bör göra, även om det blir bättre hela tiden.

”You worry about the sacrifice, and let the Lord worry about the increase” (Svenska ungefär: Bekymra dig du för offret [som du gör], och låt Herren lösa tillväxten/resultatet).

Efter lunch undervisade president Hoyt om ungdomar som går på mission utan att bli missionärer. Min näsa började blöda, spenderade nog 20 minuter inne på toaletten.

Efter konferensen och disken åkte vi för att knacka dörr. Först stannade vi i Kivenlahti och det ösregnade. Vi gick till mannen vi mötte på gatan för några dagar sedan, men han var inte hemma. Det var däremot hans fru, och hon var då inte intresserad av några samtal med oss. Vi knackade dörr en stund, sedan gick vi förbi Conovers innan vi åkte hem. På gatan mötte vi en kille som kom från volleybollplanen, han bjöd in oss att komma och spela i sommar.

Långsam dag

Publicerat av

Ännu en dag inomhus, min kamrat mådde inte bra. På kvällen hade vi ett möte med stavspresidentskapet, och innan dess intervjuer med Missionspresidenten (som han orkade åka till).

Då vi kom tillbaka hem hann vi inte mycket mer än att äta. Stannade till hos Conovers en kortis för att min kamrat skulle göra en adressändring på nätet. Vi hade även en kort andlig stund på kvällen.

Undervisningar som dag och natt

Publicerat av

Dagen började med distriktsmöte. Efter de vanliga ärendena hade vi lite rollspel ang. vanliga frågor vi kan mötas av.

Efter mötet hade vi undervisning med Kari. Det gick så mycket bättre än någonsin tidigare. Vi hade planerat att undervisade den andra diskussionen igen, om Jesu Kristi evangelium och inbjuda honom att bli döpt. Tyvärr kan vi fortfarande inte möte honom oftare än varannan vecka, och han hade en hel del frågor om sådant han läst i Mormons bok så vi spenderade tiden med det istället. Vi ritade bland annat upp bilden av frälsningsplanen, och tog upp de fyra stegen i Kristi evangelium igen (tro, omvändelse, dop och Den Helige Andens gåva). Vi sade att längs vägen kommer vi att inbjuda dig att själv bli döpt i Jesu Kristi namn, det är därför vi hela tiden betonat vikten av att läsa i Mormons bok, och sedan be för att få ett svar från Gud om den är från Honom eller inte.

Efter Kari hade vi en undervisning med Reijo. Den första diskussionen vi hade gick ju bra, så vi fortsatte idag med den andra diskussionen (se ovan) men kom inte särskilt långt. Han ansåg att han aldrig gjort något fel, samtidigt som han satt och skröt om att han lurat sin fru och varit med andra kvinnor mm. Jag förklarade Herrens kyskhetslag och nya testamentets definition av äktenskapsbrott, men han har visst en helt annan moralisk kompass. Inte var han heller intresserad av att läsa Mormons Bok, så vi skall inte tillbaka dit.

Vi åkte till Lohja, fick mat hos medlemmar, och knackade sedan dörr i Routio fram till kl 20 utan framgång. På kvällen stannade vi sedan till hos Conovers för att hjälpa honom förbereda en presentation (powerpoint).

Min kamrat skaffade förresten ett träningshjul igår, och jag testade den också, och har sådan träningsverk i hela vänstra armen idag!

Övervinna världen

Publicerat av

Började dagen med att hämta upp ett paket till Ä Black. Tyvärr fick han inte ta med sig så mycket av innehållet, är visst inte tillåtet att föra in vitaminer etc. från USA så de gick till destruktion. Vi var i sporthallen en stund, sedan biblioteket för att mejla hem, sedan Iso Omena för shopping. Hem, tupplur, städa lägenheten, sedan ut och jobba.

Vi kollade ett antal ”comebacks”, sedan fick vi middag hemma hos medlemmar. Efter maten hade vi en mycket givande diskussion, satt kvar i en timme och pratade. På kvällen läste jag mera i boken ”Jesus Kristus”. Det är andra gången jag blir mycket rörd av en text av Talmage. Första gången var då jag var ny i Espoo och läste hans bok ”Trosartiklarna” och fick en överväldigande längtan att känna ”Kristi rena kärlek” för mina medmänniskor och började be intensivt för det. Ikväll läste jag om lärjungeskap, och att den som inte är redo att ge upp allt är inte värdig att vara Kristi lärjunge. Jag ställde osökt mig själv frågan ”är jag redo att ge upp allt?” Hur skulle jag reagera om något oväntat stort skulle krävas av mig? Jag hoppas en dag helt och hållet kunna övervinna världen.

Hade ingen ursäkt, eftersom han inte ville ha någon

Publicerat av

Min greenie var sjuk idag igen under förmiddagen. Jag fick lite extra läst, läser ”Jesus Kristus” av James Talmage. En sak jag särskilt gillade var ang. ”den barmhärtige samariten”. Talmage påpekar att det alltid finns ursäkter lätt till hands, men samariern som visade kärlek han hade ingen ursäkt därför att han inte ville ha någon.

Efter lunch åkte vi i alla fall till kyrkan (det orkade min kamrat). Vi hade som vanligt ett litet samordningsmöte innan kyrkan började. Det är egentligen med församlingens missionsledare, men han var sjuk idag så det blev istället med biskopen. Han prisade mig rejält, indirekt, då han talade till min kamrat en stund. Han sade att han inte kunde fått en bättre tränare (än mig) och att han måste vara uppmärksam på VAD jag gör, och HUR jag gör det så han kan lära sig att göra likadant. Han avslutade lite skämtsamt med att säga att ”enda felet med honom [mig alltså] är att han är svensk”.

Jag tror att biskopen uppskattar mig mycket dels för att jag fokuserat mycket på att arbeta med församlingen, både att jag engagerar mig i medlemmarna och hjälper där jag kan, och att jag involverar dem i alla undersökare och undervisningar vi har. Dessutom har vi haft en hel del undersökare som kommit med till kyrkan sista månaderna, det är ju också ett gott tecken. Det finns tyvärr missionärer med attityden att ”vi har vår egen ledare (missionspresidenten) så biskopen behöver inte bestämma över oss, vi gör vad vi vill” och det går oftast inte särskilt bra. Jag ser upp till biskop Tapola och betraktar honom som min ledare så länge jag tjänar i hans församling.

Ingen undersökare kom dock till kyrkan idag.

Efter kyrkan var vi i Kaitamäki och knackade dörr. Stannade bl a till hos den man som gav oss sitt nummer här om dagen, men han var inte ens vänlig nu så honom glömmer vi. Efter det hade vi middag hos medlemmar i området, det var mycket trevligt. De flesta medlemmar är mer öppna och avslappnade när man har en finsk kamrat med sig, eller kanske för att vi båda är skandinaver.

Avslutade dagen med att planera hemma, och föra statistik. Fick en tråkig nyhet också – en av missionärerna som var i samma distrikt som mig för något år sedan blev inkallad till militärtjänstgöring i mellanöstern, så han får avbryta sin mission mitt i. Snacka om att gå från dag till natt… det har förklarats för mig att i USA kostar universitet mycket pengar, och för att finansiera det anmäler sig vissa frivilliga till reservofficers-programmet, och löper därmed risk att kallas in i aktiv tjänstgöring vilket nu inträffade för denne unge man.

Resedag

Publicerat av

Dagen började med finskalektion, och jag var sömnig redan när lektionen började. Kan bero på att vi började om från början i boken idag, att jag redan har koll på allt det här, eller så är det pga att jag snart åker hem och inte känner så enormt stor entusiasm för att gräva ner mig djupare i finska språket, jag känner väl att jag kan det jag behöver för att göra färdigt mitt jobb här.

Vi hade en undervisning hos Illman tillsammans med en medlem. Undervisningen gick sådär, men vi bjöd i alla fall in henne till kyrkan på söndag. Vi får se om hon dyker upp, i så fall kanske vi fortsätter undervisa henne, i annat fall inte.

Efter det hade vi ett möte med Susan, men hon var ensam hemma så vi kunde inte gå in (hade räknat med att maken skulle vara med). Vi fick ett nytt möte bokat för tisdag, och skall få med oss en medlem då.

Efter det började vi vår resa, första stoppet var i Masala, nu hade jag ju en karta till kvinnan som Colton var så entusiastisk över där. Tyvärr var hon inte hemma.

Nästa stopp var i Siunteå där vi träffade en av våra ”comebacks”, hon var fortfarande väldigt positiv, hon sade ”ni är alltid välkomna här”. Knackade dörr en stund i Siunteå, sedan åkte vi vidare ut till Lohja och åt middag hemma hos medlemmar. Efter det hade vi en undervisning med Marjatta, hon pratar mycket, om massor av saker (åldern?), men är intresserad av det vi berättar och kommer ihåg exakt allt vi pratat om.

Efter det kollade vi våra ”comebacks” i Routio, Helena (som jag och Dew träffade första gången) var hemma, och vi hade en lång pratstund utanför hennes hus, hon tog emot en Mormons Bok och vi skall tillbaka förmodligen i nästa vecka.

På vägen hem stannade vi till hos en medlemsfamilj och gav ett andligt budskap och hängde lite med ungdomarna.