Dagen började tufft med ett gatumöte i Oulu . Ingen stannade upp för att prata. Vi lyckades dock ge bort en Mormons bok innan vi gick till Kajaani-tåget.
I övrigt var dagen en av de bästa hittills. Jag kände mig avslappnad och kunde uttrycka mig näst intill obehindrat när jag talade med folk. Vi träffade en kvinna som jag och Äldste May träffade förra veckan. Vi pratade om Mormons bok och hon fick en att läsa hemma. Efter det gick vi hem till familjen Oksanen. Vi påminde dem om att de var inbjudna till kyrkan imorgon då President Hoyt är där (grenskonferens).
På kvällen gick vi förbi familjen Kokkonen. Vi hade ett budskap om försoningen. Vi var där i någon timme, jag upplever att det är en starkare andlig känsla under kortare besök, när vi blir kvar hos en familj upp emot två eller tre timmar blir det mera att man umgås och slappar, det är bättre med mera fokuserade besök. Det känns så skönt när man blir vägledd i sitt budskap, jag hade tänkt att ta upp ett annat ämne med dem ikväll, men det här kändes helt rätt. Jag kom att tänka på något som syster Hoyt berättade i sitt tal under gårdagskvällens brasafton. Områdespresidenten för Europa, Äldste Tobler, hade förbjudit dem att förbereda sina tal, utan istället uppmanade han dem enligt L&F 84:85 att ständigt samla livets ord i sina sinnen
Bekymra er inte heller i förväg för vad ni skall säga, utan samla ständigt livets ord i era sinnen, och det skall i samma stund bli givet er den del som skall tilldelas var och en.
Denna uppmaning och uppenbarelse gavs genom Joseph Smith till de första Äldsterna som gav sig ut för att predika. Jag tror att den gäller för oss ännu idag.
Det som syster Hoyt förresten talade om var att bli av med rädsla inför att göra missionärsarbete, och det gäller ju heltidsmissionärer såväl som medlemmars egna ansträngningar att dela med sig av evangeliet i sin vardag. Syster Hoyt talade om hur kärleken driver ut rädslan. Hon läste från första Johannesbrevet 4:18
Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.
Hon talade även om hur vi erhåller den kärleken, hur vi kan låta vårt hjärta förvandlas så att vi kan känna den – och det sker genom att vi ber om den ”av hela vårt hjärta”, det är en gåva från Gud, ingenting vi kan uppnå helt av egen kraft. Hon läste från Moroni 7:48
Därför, mina älskade bröder, be till Fadern av allt ert hjärta att ni må vara fyllda av denna kärlek som han har utgjutit över alla som är hans Sons, Jesu Kristi, sanna efterföljare, så att ni kan bli Guds söner, så att vi, när han visar sig, skall bli lika honom, ty vi skall se honom sådan han är, så att vi kan ha detta hopp och så att vi kan bli renade alldeles som han är ren. Amen.
Jag skall börja be om det intensivare. Vilken underbar dag det var idag.