Levde hos Gud innan vi kom till jorden

Publicerat av

Jag tog en stund för att be och fundera över dagens plan. Det kom en tanke till mig att ringa Susan, och det gjorde jag. Vi fick ett möte om en timme! Vi tog med oss syster Tapola från församlingen och gick dit. Vi hade en riktigt bra diskussion, vi kände den Helige Anden så starkt, det var en vänlig atmosfär och barnen lekte bra. Hon fäste stort intresse vid läran att vi levt hos Gud innan vi föddes hit till jorden, eftersom det ligger mig mycket varmt om hjärtat också återkom jag till den principen på olika sätt ett antal gånger under undervisningen. Vi skall tillbaka på tisdag.

Vi var i Lohja senare under dagen, undervisade Marjatta igen, och det gick bättre än förra gången. Vi läste tillsammans från Mormons Bok och den Helige Anden var stark. Vi åt hemma hos medlemmar, och på kvällen kom Black & Geurts hem till oss, vi har ”exchanges” med dem imorgon.

På mission utan att bli missionär

Publicerat av

Idag hade vi zonkonferens. Den här gången var vi tidigt på plats, så att scenariot från förra konferensen inte skulle upprepas. Det var ett underbart möte, men det blev lite sorgligt för mig mot slutet då jag insåg att det var min näst sista, någonsin. Jag känner fortfarande att jag inte gjort min plikt till fullo, att jag inte varje dag sökt inspiration för var vi bör arbeta och vad vi bör göra, även om det blir bättre hela tiden.

”You worry about the sacrifice, and let the Lord worry about the increase” (Svenska ungefär: Bekymra dig du för offret [som du gör], och låt Herren lösa tillväxten/resultatet).

Efter lunch undervisade president Hoyt om ungdomar som går på mission utan att bli missionärer. Min näsa började blöda, spenderade nog 20 minuter inne på toaletten.

Efter konferensen och disken åkte vi för att knacka dörr. Först stannade vi i Kivenlahti och det ösregnade. Vi gick till mannen vi mötte på gatan för några dagar sedan, men han var inte hemma. Det var däremot hans fru, och hon var då inte intresserad av några samtal med oss. Vi knackade dörr en stund, sedan gick vi förbi Conovers innan vi åkte hem. På gatan mötte vi en kille som kom från volleybollplanen, han bjöd in oss att komma och spela i sommar.

Långsam dag

Publicerat av

Ännu en dag inomhus, min kamrat mådde inte bra. På kvällen hade vi ett möte med stavspresidentskapet, och innan dess intervjuer med Missionspresidenten (som han orkade åka till).

Då vi kom tillbaka hem hann vi inte mycket mer än att äta. Stannade till hos Conovers en kortis för att min kamrat skulle göra en adressändring på nätet. Vi hade även en kort andlig stund på kvällen.

Undervisningar som dag och natt

Publicerat av

Dagen började med distriktsmöte. Efter de vanliga ärendena hade vi lite rollspel ang. vanliga frågor vi kan mötas av.

Efter mötet hade vi undervisning med Kari. Det gick så mycket bättre än någonsin tidigare. Vi hade planerat att undervisade den andra diskussionen igen, om Jesu Kristi evangelium och inbjuda honom att bli döpt. Tyvärr kan vi fortfarande inte möte honom oftare än varannan vecka, och han hade en hel del frågor om sådant han läst i Mormons bok så vi spenderade tiden med det istället. Vi ritade bland annat upp bilden av frälsningsplanen, och tog upp de fyra stegen i Kristi evangelium igen (tro, omvändelse, dop och Den Helige Andens gåva). Vi sade att längs vägen kommer vi att inbjuda dig att själv bli döpt i Jesu Kristi namn, det är därför vi hela tiden betonat vikten av att läsa i Mormons bok, och sedan be för att få ett svar från Gud om den är från Honom eller inte.

Efter Kari hade vi en undervisning med Reijo. Den första diskussionen vi hade gick ju bra, så vi fortsatte idag med den andra diskussionen (se ovan) men kom inte särskilt långt. Han ansåg att han aldrig gjort något fel, samtidigt som han satt och skröt om att han lurat sin fru och varit med andra kvinnor mm. Jag förklarade Herrens kyskhetslag och nya testamentets definition av äktenskapsbrott, men han har visst en helt annan moralisk kompass. Inte var han heller intresserad av att läsa Mormons Bok, så vi skall inte tillbaka dit.

Vi åkte till Lohja, fick mat hos medlemmar, och knackade sedan dörr i Routio fram till kl 20 utan framgång. På kvällen stannade vi sedan till hos Conovers för att hjälpa honom förbereda en presentation (powerpoint).

Min kamrat skaffade förresten ett träningshjul igår, och jag testade den också, och har sådan träningsverk i hela vänstra armen idag!

Övervinna världen

Publicerat av

Började dagen med att hämta upp ett paket till Ä Black. Tyvärr fick han inte ta med sig så mycket av innehållet, är visst inte tillåtet att föra in vitaminer etc. från USA så de gick till destruktion. Vi var i sporthallen en stund, sedan biblioteket för att mejla hem, sedan Iso Omena för shopping. Hem, tupplur, städa lägenheten, sedan ut och jobba.

Vi kollade ett antal ”comebacks”, sedan fick vi middag hemma hos medlemmar. Efter maten hade vi en mycket givande diskussion, satt kvar i en timme och pratade. På kvällen läste jag mera i boken ”Jesus Kristus”. Det är andra gången jag blir mycket rörd av en text av Talmage. Första gången var då jag var ny i Espoo och läste hans bok ”Trosartiklarna” och fick en överväldigande längtan att känna ”Kristi rena kärlek” för mina medmänniskor och började be intensivt för det. Ikväll läste jag om lärjungeskap, och att den som inte är redo att ge upp allt är inte värdig att vara Kristi lärjunge. Jag ställde osökt mig själv frågan ”är jag redo att ge upp allt?” Hur skulle jag reagera om något oväntat stort skulle krävas av mig? Jag hoppas en dag helt och hållet kunna övervinna världen.

Hade ingen ursäkt, eftersom han inte ville ha någon

Publicerat av

Min greenie var sjuk idag igen under förmiddagen. Jag fick lite extra läst, läser ”Jesus Kristus” av James Talmage. En sak jag särskilt gillade var ang. ”den barmhärtige samariten”. Talmage påpekar att det alltid finns ursäkter lätt till hands, men samariern som visade kärlek han hade ingen ursäkt därför att han inte ville ha någon.

Efter lunch åkte vi i alla fall till kyrkan (det orkade min kamrat). Vi hade som vanligt ett litet samordningsmöte innan kyrkan började. Det är egentligen med församlingens missionsledare, men han var sjuk idag så det blev istället med biskopen. Han prisade mig rejält, indirekt, då han talade till min kamrat en stund. Han sade att han inte kunde fått en bättre tränare (än mig) och att han måste vara uppmärksam på VAD jag gör, och HUR jag gör det så han kan lära sig att göra likadant. Han avslutade lite skämtsamt med att säga att ”enda felet med honom [mig alltså] är att han är svensk”.

Jag tror att biskopen uppskattar mig mycket dels för att jag fokuserat mycket på att arbeta med församlingen, både att jag engagerar mig i medlemmarna och hjälper där jag kan, och att jag involverar dem i alla undersökare och undervisningar vi har. Dessutom har vi haft en hel del undersökare som kommit med till kyrkan sista månaderna, det är ju också ett gott tecken. Det finns tyvärr missionärer med attityden att ”vi har vår egen ledare (missionspresidenten) så biskopen behöver inte bestämma över oss, vi gör vad vi vill” och det går oftast inte särskilt bra. Jag ser upp till biskop Tapola och betraktar honom som min ledare så länge jag tjänar i hans församling.

Ingen undersökare kom dock till kyrkan idag.

Efter kyrkan var vi i Kaitamäki och knackade dörr. Stannade bl a till hos den man som gav oss sitt nummer här om dagen, men han var inte ens vänlig nu så honom glömmer vi. Efter det hade vi middag hos medlemmar i området, det var mycket trevligt. De flesta medlemmar är mer öppna och avslappnade när man har en finsk kamrat med sig, eller kanske för att vi båda är skandinaver.

Avslutade dagen med att planera hemma, och föra statistik. Fick en tråkig nyhet också – en av missionärerna som var i samma distrikt som mig för något år sedan blev inkallad till militärtjänstgöring i mellanöstern, så han får avbryta sin mission mitt i. Snacka om att gå från dag till natt… det har förklarats för mig att i USA kostar universitet mycket pengar, och för att finansiera det anmäler sig vissa frivilliga till reservofficers-programmet, och löper därmed risk att kallas in i aktiv tjänstgöring vilket nu inträffade för denne unge man.

Resedag

Publicerat av

Dagen började med finskalektion, och jag var sömnig redan när lektionen började. Kan bero på att vi började om från början i boken idag, att jag redan har koll på allt det här, eller så är det pga att jag snart åker hem och inte känner så enormt stor entusiasm för att gräva ner mig djupare i finska språket, jag känner väl att jag kan det jag behöver för att göra färdigt mitt jobb här.

Vi hade en undervisning hos Illman tillsammans med en medlem. Undervisningen gick sådär, men vi bjöd i alla fall in henne till kyrkan på söndag. Vi får se om hon dyker upp, i så fall kanske vi fortsätter undervisa henne, i annat fall inte.

Efter det hade vi ett möte med Susan, men hon var ensam hemma så vi kunde inte gå in (hade räknat med att maken skulle vara med). Vi fick ett nytt möte bokat för tisdag, och skall få med oss en medlem då.

Efter det började vi vår resa, första stoppet var i Masala, nu hade jag ju en karta till kvinnan som Colton var så entusiastisk över där. Tyvärr var hon inte hemma.

Nästa stopp var i Siunteå där vi träffade en av våra ”comebacks”, hon var fortfarande väldigt positiv, hon sade ”ni är alltid välkomna här”. Knackade dörr en stund i Siunteå, sedan åkte vi vidare ut till Lohja och åt middag hemma hos medlemmar. Efter det hade vi en undervisning med Marjatta, hon pratar mycket, om massor av saker (åldern?), men är intresserad av det vi berättar och kommer ihåg exakt allt vi pratat om.

Efter det kollade vi våra ”comebacks” i Routio, Helena (som jag och Dew träffade första gången) var hemma, och vi hade en lång pratstund utanför hennes hus, hon tog emot en Mormons Bok och vi skall tillbaka förmodligen i nästa vecka.

På vägen hem stannade vi till hos en medlemsfamilj och gav ett andligt budskap och hängde lite med ungdomarna.

Har varit Mormon i 6 år idag

Publicerat av

Dagen började med lite ”service”, vi hjälpte till att rensa ut några förråd i Kivenlahtis grundskola. Conovers är där några timmar varje vecka och hjälper till med engelska-undervisningen, det var de som ”bjöd ut våra tjänster” och vi gör gärna lite arbete som någon uppskattar för omväxlings skull. Vi fick mat i skolmatsalen också.

Eftermiddagen började med att vi åkte med assistenterna och köpte nya sängar till vår lägenhet. Därefter knackade vi dörr i Latokaski, vi fick en undervisning, en ung man vid namn Lauri.

På kvällen var vi på församlingsråd. På vägen dit stannade vi till vid några familjer som bor längs vägen, mest för att upprätthålla kontakten. Halmes, den svensktalande familjen (Jern) och ett par till. Efter församlingsrådet spelade församlingen brännboll (den finska varianten).

Innan vi vände hemåt åkte jag och Folley för att kolla några ”comebacks” (hans kamrat Schachtsneider var sjuk, skadade sig då de spelade fotboll med barnen på skolan här om dagen).

Idag är det exakt 2 år sedan jag fick mitt brev med missionskallelsen, och exakt 6 år sedan jag blev medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (”Mormonkyrkan”). Jag hade en speciell andlig upplevelse på kvällen.

Det handlar om att VARA lycklig

Publicerat av

Dagen började med att vi åkte till kapellet i Marjaniemi för att lyssna till Äldste Groberg (en av kyrkans ledare på allmän nivå, ”General authority”). Han och hans fru talade till oss.

Han sade bland annat att hur jag mår på morgonen vittnar om hur stor del av mitt hjärta som är fokuserat på missionärsarbete. Om jag vaknar på morgonen och säger till mig själv ”jaha, ännu en dag att knacka dörrar i regnet…” så är nog mitt fokus på fel ställe. Om jag däremot har känslan av ”undrar vem vi kan kontakta idag” eller ”jag undrar vem Herren har förberett åt oss idag” blir det något annat när vi väl går till verket.

Han sade också att vi utstrålar vad vi är. Om en missionär är olycklig så kommer människor att se det, oavsett vad han säger. Det handlar om att VARA lycklig, inte att LÅTSAS vara det.

Efter konferensen med Ä Groberg skulle vi ta hand om en första diskussion åt systrarna, det var en ensamstående man och på samma sätt som vi bollar över ensamstående yngre kvinnor till dem, låter de oss ta hand om de ensamstående männen. Han var inte särskilt intresserad av oss eller vårt budskap, så han var mao. bara intresserad av systermissionärerna.

Vi tog en liten paus hemma, sedan vidare till Kivenlahti för att kolla en hänvisning från kontoret och några ”comebacks”. Fick totalt ett möte bokat, och mötte dessutom en trevlig man på gatan som ville att vi skulle komma hem till honom någon dag.

Efter det åkte vi till ett möte i Saunalahti, till en bra kontakt vi fick förra veckan, Ulrika. De var hemma, och vi hade en bra första diskussion med dem. Min kamrats första dessutom. Innan vi gick berättade de att de kände familjen Aho, att barnen leker ibland, så på vägen därifrån stannade vi till hos Aho och berättade om mötet vi haft, och att vi vill ha med någon av dem vid nästa tillfälle.

Vi styrde näst mot Siunteå, stannade till i Jorvas/Heikkilä och tog comeback-rundan där, alla tre var hemma och fortfarande positiva men inte tid nu. Man får underhålla kontakterna lite ibland. Åkte vidare till Ylimaula för middag. Det är härligt att se finska missionärer hos finska medlemsfamiljer. Stämningen blir så mycket mer avslappnad, de kan prata mera och förstår varandra bättre.

Vi hade som sagt tänkt knacka dörr i Siunteå resten av kvällen, men Äldste Black ringde från Espoo och bad oss komma med vår reservnyckel, de hade låst sig ute, så vi gjorde det, och spenderade sista delen av kvällen i Espoo.

När vi kommit hem på kvällen hade vi en mycket upplyftande stund, vi hade en andlig diskussion och sjöng ett par psalmer tillsammans. Jag är tacksam för att jag får spendera sista tiden av min mission med honom.

Min ”greenie” imponerar

Publicerat av

Idag ringde Kari och ändrade vårt möte till nästa vecka. Tur för min kamrat som fortfarande är sjuk. Vi stannade inne hela dagen, övade några diskussioner.

På kvällen åkte vi till Meri, och hade med oss syster Tapola. Vi hade förberett oss på att hålla lektion två (som handlar om Jesu Kristi evangelium, och stegen tro, omvändelse, dop och den Helige Andens gåva) men eftersom hon inte hade läst något från Mormons Bok gjorde vi istället det tillsammans. Hon lovade sedan att läsa 3 Nephi 11 och be angående det innan vi kommer nästa gång.

Det var första gången jag fick se min kamrat i en undervisningssituation, och jag var imponerad. Han hade så många bra kommentarer, och det är givetvis lättare för honom att förstå Meris behov och vad hon menar, och lättare för honom att uttrycka sig än för oss utlänningar. Han kommer bli en fantastisk missionär när han inte längre är rädd.